"Är det vanligt att folk som tror på medium även tror på det här med att prata med djur?"

Det är min bild åtminstone. Kan backa upp det genom att plocka en tråd om ämnet från var och en av de större paranormalistforumen (säg till om jag glömt något):

http://spiritualism.ifokus.se/discussions/4d71311cb9cb462244048435-djurkommunikation

http://oforklaradefenomen.ifokus.se/discussions/5063fdcdd4ebea5bcf00a0d6-kan-man-tala-med-djur

http://haxor.ifokus.se/discussions/4d715315b9cb462244064d20-telepati-och-tala-med-djur

http://overnaturligt.ifokus.se/discussions/4d713906b9cb46222d0504ef-prata-med-djur

http://healing.ifokus.se/discussions/4d713366b9cb46223904b1aa-vovve-vill-prata-med-nagon

(NB, Healing i fokus har en egen kategori för "Djurkommunikation")

Det verkar i dessa kretsar vara ganska okontroversiellt att man kan prata med djur på ungefär samma nivå som man kan prata med andra människor. Vad som förvånade mig mer var att det verkar lika accepterat att ha regelrätta konversationer med träd:

http://overnaturligt.ifokus.se/discussions/5072e949d3b4fd71b900027f-prata-med-trad

Yikes. Tack. Kommande släktträffar lär fyllas av pinsam tystnad.

Denna film är rätt rolig 😃: http://www.expressen.se/tv/nyheter/inrikes/se-hundpratarnas-bluff-bli-avslojad/

Se dock till att ha skämskudden tillgänglig 😃

Min erfarenhet säger mig att människor som tror på medium ofta är benägna att tro på annat trams också (änglar, älvor, tomtar, troll) så det är väl inte otänkbart att många som tror att det går att prata med de döda också kan tro att det går att prata med varelser som inte har språkfärdigheter.

Åh, en ny karriär kanske. Jag har erfarenhet att prata med djur. Problemet kan vara ibland att katten inte svarar ordentligt.

#3 Ja så j-a enkelt är det att visa vilka helt medvetna bedrargare detta är - ändå verkar det in spela någon roll i hittepåbruset. Sorgligt!

#6

Ja, verkligen. Bortförklaringarna känns igen från många andra tvivelaktiga karaktärer inom new age-världen.

Just med djurkommunikatörer tycker jag det är lite extra vidrigt faktiskt, eftersom att charlatanerna så uppenbart specialiserar sig på att lura människor med kognitiva svårigheter.

Från klippet #3 "Vi kan inte belasta Loppan för att hon sagt fel" Nej verkligen inte men konstigt nog tog inte djurprataren på sig skulden. Hur sjukt är inte det här? Folk som tror skulle behöva gå till flera så de verkligen förstår att det finns noll kommunikation med hunden.

#8

"Folk som tror skulle behöva gå till flera så de verkligen förstår att det finns noll kommunikation med hunden."

Det som händer då är väl att de riskerar att snärjas av den mest empatiske och mest karismatiska påstådda djurkommunikatören och fastnar i ett beroende till denne.

Har man en tro på att det i verkligheten går till så som i Disneyfilmer så är man förmodligen redan från början lättledd, och således även lätt att snärja.

#9 Förmodligen har du rätt men finns säkert dom som går för att någon annan sagt att det fungerar och bara vill testa. Jag ska nog försöka sprida den där filmsnutten vidare. Kanske räddar det någon från att hamna i charlatanträsket?!

#10

Det lär det absolut göra, mycket av det som säljs inom den alternativa världen gör ju det tack vare word of mouth.

Gör't! Det var ett bra klipp som ger glasklart svar på vad för sorts människor de här djurkommunikatörerna egentligen är.

Här är en gammal tråd som handlar om samma ämne som denna tråd: http://skepticism.ifokus.se/discussions/4ed1fc8988f4724ca2001b06-hundpratare

I tråden diskuteras också Gabriella Rastad, som förutom att vara påstådd djurpratare även bedriver mycket tveksam terapiverksamhet på Öland. Hennes förehavanden har även granskats av något tv-program(minns ej namnet).

Det är bara att googla "Gabriella Rastad": Det är ingen vacker läsning.

Djurpratare.Ja det är människor som vill kärnan snabba pengar.

Det Är vad jag tycker…http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10235171.ab

Efter som jag umgås i de mediala kretsarna så har jag haft 4st som gick på utbildning🥵Hos mig för att öva på mina djur. Ja de kom genom en bekant så det viste inget om mina djur o inget sade djuren till dem heller🤦‍♂️.Nä funkar inte.

O det visar ju Vidion.Där är det ju ordförande som har en avläsning.Vilken fantasi Människa har.. Herre Gud..

#14

Ja, fantasi verkar onekligen vara det sista de här människorna lider brist på. 😐

Höll inte den avslöjade Ylva Trollenstjärna kurser med det tramset också?

Säkert, allt för att krama ur så många kronor som möjligt ur alla troende….

Alltså… Sure. Du kan prata med djur. Men vete fan om dom fattar vad du säger^^

Jag brukar prata med mina katter dagligen. Dock finns det en lite för stor språklig barriär för att vi skall förstå varandra.

Dock tror jag att jag är med på vad kattspråk för "klockan är 6 på morgonen och matskålen är tom" är. Jämrar vad liv det blir.

Sen har katterna en i det närmaste medial förmåga att uppfatta när vi skall packa in dem i burar, och springer några minuter tidigare och gömmer sig på svårast möjliga ställen.

Kanske vore nått för JREF att bita i.

Jag hade iofs en katt tidigare som verkligen kunde prata, eller iaf säga hallå.

När han skulle spy.

Vår katt pratar också bara när han skall kräkas, annars är han tyst som en studsande hårboll.

Mina katter talar med mig när de vill något, det är inte alltid jag förstår vad de säger men för det mesta. Om min yngsta står och säger ett yngligt mjau och ställer sig på bakbenen och slår mig lite löst med den ena tassen betyder detta att han vill upp i mitt knä. Säger jag då nej mycket barskt förstår han detta i annat fall så lyfter jag upp honom. Men om detta är att tala med djuren vet jag inte😃

Likaså om jag finner någon av dem på diskbänken så säger jag gå ner och pekar  på golvet och detta lyds omedlbart då de är väl medvetna om att de inte får vara där. Att de är där på nätterna när jag sover vet jag då de lämnar tassavtryck på glashällen😃

Som hundägare och dessutom som uppväxt på en hundkennel så¨kan jag direkt uttala mig om att någon form av högre komminukation inte är möjligt. Visst hade det varit bra men så enkelt är det.

Att djur reagerar på ord är inte heller så konstigt då dem associerar ljudet du gör i lätet vid ordet. Man kan ta ett ord som låter snarlikt och hunden kommer utföra exakt samma handling.

Ett tag funderade jag på om jag kunde prata med min katt, men jag har noterat att det spelar ingen roll vad jag säger. Hon tolkar det ändå bara som att jag vill klappa henne. Så antingen är min katt dum, eller så funkar det på ett helt annat sätt.

#24 Eller så spelar den dum 😮

Jag har testat att prata med mina växter - det funkar inge bra, de bara dör.

#21 Tur där - vår katt låter konstant.

Djur är som spädbarn - det är tonläget som gäller. Man kan sitta och säga alla möjliga elakheter till bådadera. Nackdelen med barn (och papegojor) är väl att de efterhand kan börja upprepa orden/meningarna…om jag säger din lilla f**ta till bebis eller goja blir varken föräldrar eller gojägare särskilt glada, även om jag säger det med en gulligull-röst 😇

# 26 Har du talat med din tandläkare?😃😉

Min tandläkare pratar med mina tänder.

#28:

Det borde jag förstått att du uppfattar det så…

#29

"Det borde jag förstått att du uppfattar det så…"

Kan du även förstå att vad jag (eller du) upplever eller uppfattar, ibland skiljer sig från verkligheten?

Upplevelsen av att någon pratar med min hund och får svar, behöver inte vara detsamma som att personen och djuret har någon övernaturlig kommunikation.

Sedan hundra år använder man sig av vetenskapliga metoder för att komma fram till det som ligger närmast verkligheten, anledningen till att man gör det är att vi människor är otroligt subjektiva i våra bedömningar, inte alltid medvetet, men det går faktiskt inte att lita på att det vi upplevt verkligen är verkligheten.

#23:

Som hundägare och dessutom som uppväxt på en hundkennel så¨kan jag direkt uttala mig om att någon form av högre komminukation inte är möjligt. Visst hade det varit bra men så enkelt är det.

Men en person som inte har förmågan att kommunicera med djur på det sätt vi talar om här kan ju inte bedöma om det är möjligt eller inte. Det är ju som om en blind skulle säga att syn är något omöjligt eftersom hon själv vuxit upp med synbara föremål utan att kunna se dem. Hur tänkte du egentligen?

#30:

Kan du även förstå att vad jag (eller du) upplever eller uppfattar, ibland skiljer sig från verkligheten?

Ja, det kan jag.

Upplevelsen av att någon pratar med min hund och får svar, behöver inte vara detsamma som att personen och djuret har någon övernaturlig kommunikation.

Nej, det behöver det inte. Men betyder det att vi med bestämdhet kan påstå att det inte förhåller sig så?

men det går faktiskt inte att lita på att det vi upplevt verkligen är verkligheten

Problemet är att vi inte kan lita på vetenskapen heller eftersom den hela tiden upptäcker nya saker och måste revidera det gamla. Vetenskapen är en metod och är inte ett uppslagsverk med alla svar.

Så när det kommer till sånt här så vet vi inte, vi kan bara tro. Men många av er beter er som om ni visste. Varför?

#31 Det är ju just därför vi kan lita på vetenskapen. För att den inte är låst utan kan revideras om nya uppgifter kommer in. Man kan ju inte utgå från att man vet allt som finns att veta. Då kommer man ju ingenstans.

#31

_"Men en person som inte har förmågan att kommunicera med djur på det sätt vi talar om här kan ju inte bedöma om det är möjligt eller inte. "
_

Så om vi ponerar att det inte går att kommunicera med djur kommer vi  med andra ord aldrig kunna bedöma om det är möjligt eller inte? ( Enligt ditt resonemang). Eftersom då ingen egentligen kan kommunicera med djur.

Känns lite lätt trubbigt.

#31, Internettan

"Så när det kommer till sånt här så vet vi inte, vi kan bara tro. Men många av er beter er som om ni visste. Varför?"

Håller med dig om att man ibland uttrycker sig lite väl säkert om att veta, men det är svåra begrepp och om någon till dig säger "Jag vet att Kalle inte var i affären i dag", så är det väl knappast något du hänger upp dig på, även om du inte haft Kalle under bevakning hela dagen.

Vi vet att man inte kan lugga en flintskallig, men vi kan inte veta att det inte finns rosa enhörningar.

I fallet med djurpratare a la övernaturligt, så saknas det acceptabla evidens för att det finns. Så istället för att säga "det finns inte" så kanske man ska skriva det.

Hur tycker du andepratare och djurpratare uttrycker sig? Säger dom att det finns, att dom vet? Är dom korrekta i sin marknadsföring? Hur säger de som tror på dessa fenomen, är dom tydliga med att det är deras tro de berättar om och inte något som de vet?

#32:

Det är ju just därför vi kan lita på vetenskapen. För att den inte är låst utan kan revideras om nya uppgifter kommer in.

Men varför använder man den då som om kunskapen vore fast och färdig? Man slår ned på dem som sysslar med erfarenhetsbaserad verksamhet inom sjukvård till förmån för dem som har vetenskapen bakom sig. Problemet är att de vetenskapligt belagda behandlingarna ofta visar sig vara katastrof och farliga. Finns massor av exempel på medicin som får dras in pga att den i efterhand visat sig vara farlig. Men innan man kommer på detta så godtas den med öppna armar. Medan alternativmedicinare kallas för kvacksalvare och en hälsofara trots att de får bra resultat. Man använder vetenskapen som ett vapen trots att den är så osäker. 

En väldigt stor del av sjukvården idag är en hälsofara där man bara behandlar symtom och där den ena specialisten inte vet vad den andra gör. Många, många far illa och blir sjuka av vården. Och då har de vetenskapen bakom sig.

Så vetenskapen är inte och kan aldrig vara ett mått för någon absolut sanning. Inte så länge det finns människor bakom.

#33:

Ska vi bara gå efter vad vi tycker istället? "Jag har aldrig kunnat  höra vad en hund säger och då vet jag att Bertil inte heller kan det?" Är inte DET lite trubbigt?

#34:

Hur tycker du andepratare och djurpratare uttrycker sig? Säger dom att det finns, att dom vet?

Det är en himmelsvid skillnad när en person som har en egen erfarenhet av något säger att hon kan det ena eller det andra. Var och en måste ju ha rätt att tro på sina egna sinnen och påstå något om det? Men att INTE ha en erfarenhet av något - samtidigt som andra påstår sig ha det - tycker jag inte berättigar till att säga att det inte finns.

Visst kan ju folk ha fel och vara psykiskt sjuka och hallucinera - men hur ofta tror du folk är psykiskt sjuka när det gäller att t ex kommunicera med djur samtidigt som de inte visar upp några andra tecken på sjukdom? Hur kan du ens bedöma att det kan handla om inbillning när du inte vet karaktären på deras upplevelser?

Ska medier och djurkommunikatörer behöva säga att det de sysslar med bara kan vara tro så måste ju varenda människa säga det om allting som ingen annan kan backa upp. Jag skulle inte ens kunna påstå att jag såg Kalle i affären utan att samtidigt erkänna att jag kan ha sett fel eller drömt.

Den som har en erfarenhet av något har en självklar rätt att få påstå det. Men andra behöver inte tro det förstås. Men det innebär inte att de kan säga att det inte finns, bara att de själva inte tror.

Men varför använder man den då som om kunskapen vore fast och färdig? Man slår ned på dem som sysslar med erfarenhetsbaserad verksamhet inom sjukvård till förmån för dem som har vetenskapen bakom sig. Problemet är att de vetenskapligt belagda behandlingarna ofta visar sig vara katastrof och farliga. Finns massor av exempel på medicin som får dras in pga att den i efterhand visat sig vara farlig. Men innan man kommer på detta så godtas den med öppna armar. Medan alternativmedicinare kallas för kvacksalvare och en hälsofara trots att de får bra resultat. Man använder vetenskapen som ett vapen trots att den är så osäker. 

Det gör man inte men man går på den informationen man har just nu. Om något visat sig fungera så använder man det. Kommer man på att något annat fungerar bättre så använder man det. Hälsofara blir väl kvacksalveriet mest när de påverkar folk att sluta med riktig behandlig. I övrigt är det väl mest ohederligt att ta folks pengar i utbyte mot verkningslösa preparat/behandlingar.

Det händer att medicin dras in i efterhand. Det händer även att man drar in bilmodeller. Ska vi sluta använda transportmedel för det?

En väldigt stor del av sjukvården idag är en hälsofara där man bara behandlar symtom och där den ena specialisten inte vet vad den andra gör. Många, många far illa och blir sjuka av vården. Och då har de vetenskapen bakom sig.

Väldigt starka påståenden där. Jag antar att du har belägg för dem? Och att du kan skilja på att vara "en hälsofara" och "kan skötas mer optimalt"?

Så vetenskapen är inte och kan aldrig vara ett mått för någon absolut sanning. Inte så länge det finns människor bakom.

Vetenskapen är det bästa sättet vi har att söka sanning. Vad föreslår du? Att vi frågar våra husdjur? (För att återgå till trådämnet)

#35

"Ska vi bara gå efter vad vi tycker istället? "Jag har aldrig kunnat  höra vad en hund säger och då vet jag att Bertil inte heller kan det?" Är inte DET lite trubbigt?"

Hade det varit mitt motförslag hade jag hållt med dig, men nu förstår jag inte var du får den iden ifrån.

Sen är jag inte helt med på hur "Skall vi bara gå efter vad vi tycker" skiljer sig från din grundinställning. Det är väl precis så du resonerar just nu. Du tycker att man kan prata med djur, helt utan nån form av evidens.

#35. Science, it works, bitches. (Notera att jag inte kallar dig för någonting, det är ett citat).

#35, Internettan, 

> "Men varför använder man den då som om kunskapen vore fast och färdig?" 

Det gör man inte. Men man kan alltid bara göra det bästa man kan. Man kan inte låta bli att göra något, bara för att man inte kan bättre än så. 

Så om vetenskapen är den bästa tillgängliga kunskapen så är det den vi måste förlita oss på, för det finns inget bättre, och om vi skulle vänta på att få bättre vetenskap hela tiden, skulle vi aldrig få något gjort.

#35  Problemet är att de vetenskapligt belagda behandlingarna ofta visar sig vara katastrof och farliga

Har du någon form av belägg för det du skriver? Eller gissar och tror du bara?

#36:

Om något visat sig fungera så använder man det. 

Man använder det även när det inte fungerar eller ger hemska biverkningar. Som om det inte fanns några alternativ.

Hälsofara blir väl kvacksalveriet mest när de påverkar folk att sluta med riktig behandlig

"Riktig behandling". Det är ju det som är så skrämmande att man tror att läkare alltid står för "riktig behandling" när de skriver ut medel efter medel. Utan att leta reda på den verkliga orsaken till sjukdomarna. De bara behandlar symtom. (Nu hårddrar jag, men det är ett gigantiskt problem. Finns såklart också sjukdomar som har annan orsak och kräver annan behandling än att korrigera sitt leverne.)

I övrigt är det väl mest ohederligt att ta folks pengar i utbyte mot verkningslösa preparat/behandlingar.

Ja, men man tänker inte på att även många läkemedel platsar i den kategorin. De har ju dessutom ofta allvarliga biverkningar medan alternativ ofta är harmlösa.

Folk blir mass-lurade av läkemedelsbolagen, med läkarnas goda minne, till stor skada för befolkningen och när det gäller detta ser man mellan fingrarna.

Det händer att medicin dras in i efterhand. Det händer även att man drar in bilmodeller. Ska vi sluta använda transportmedel för det?

Hade läkemedelsverket varit bättre så hade de dragit in och kontrollerat mycket mycket mer läkemedel och behandlingar än vad de gör. De drar bara in det allra mest uppenbara och skrämmande. Man kan ju inte bara köra på bara för att folk inte dör direkt.

Väldigt starka påståenden där. Jag antar att du har belägg för dem? Och att du kan skilja på att vara "en hälsofara" och "kan skötas mer optimalt"?

Ja, jag kan skilja på dem. Det finns hur mycket som helst att läsa om saken, det är bara att börja söka. 

T ex

"Läkemedelsbiverkningar har rapporterats vara den fjärde vanligaste dödsorsaken i USA [4]. Biverkningar tar stora sjukvårdsresurser i anspråk, eftersom de är en relativt vanlig bidragande orsak till sjukhusinläggningar"

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/fakta_lakare_artikel.jsp?articleID=336082

Tycke du inte det är skrämmande? 

Vetenskapen är det bästa sättet vi har att söka sanning. Vad föreslår du? Att vi frågar våra husdjur?

Att vi använder oss både av vetenskap och lyssnar på de som har större erfarenheter och kunskap om människokroppen. Vi kan vara mer ödmjuka och inte göra allt så svart eller vitt, som att kategorisera det ena som riktigt och rätt medan det andra är lurendrejeri. Det finns så mycket kunnande hos alternativläkare som ofta har en helhetssyn på människan. Hur många har gått till en vanlig läkare för att de mått dåligt - och så tar de prover som ser bra ut  pch då får man beskedet att man är frisk typ. Man får gå hem med sitt mående. Alternativläkare jobbar inte så, de går till botten med alla symtom och förstår att det kan bero på en massa saker som läkare inte har ett hum om eller tittar efter.

Men även alternativare kan göra fel precis som den vanliga vården. Men varför då skapa oerhörda rubriker om hur hemska de är medan folk inte ens känner till det lidande som sker pga läkemedel. Folk knaprar piller och så länge de inte faller döda ner så vet de inte vad det ställer till i kroppen. Gäller även receptfria. Vi borde få utbildning i hur kroppen reagerar på alla dessa onaturliga substanser. Men det vet väl inte ens läkarna själva? Vi bara kör på i en sjuk värld där allt fler går bort i cancer. (Finns läkemedel som är cancerframkallande. Man använder läkemedlet mot en sjukdom men får en annan istället. Vem informerar patienterna om detta? Förstår folk den långa raden av rapporterade biverkningar eller knycklar de bara ihop det pappret? För de litar väl på sin läkare?)

#37:

Hade det varit mitt motförslag hade jag hållt med dig, men nu förstår jag inte var du får den iden ifrån.

Okej, jag tänkte fel.

Så om vi ponerar att det inte går att kommunicera med djur kommer vi  med andra ord aldrig kunna bedöma om det är möjligt eller inte? 

Nej, för vi kan ju inte bevisa att något inte existerar. 

Och om en del människor får sådana upplevelser och berättar om dem så måste man ju undra var de kommer ifrån. Det kanske kommer från andar som meddelar sig med de som kan höra? I alla fall vet jag att de flesta inte ljuger eller inbillar sig på heltid. 

Du tycker att man kan prata med djur, helt utan nån form av evidens.

Jag tror att det finns en möjlighet. Men jag vet inte. Det kan finna någon annan förklaring. Men tycke du att vi ska nöja oss med att de som påstår det ljuger eller inbillar sig? Undrar du inte var allt kommer ifrån? Att påstå att folk inbillar sig eller ljuger blir ju lika otroligt som att säga att djurkommunikation finns i så fall.

#38:

Fast det funkar ju inte så bra som vi skulle vilja. Eller tror du det?

#39:

Men varför använder man den då som om kunskapen vore fast och färdig?" 

Det gör man inte.

Jo, det gör man. Man ignorerar alla brister samtidigt som man gör stora rubriker när "icke-vetenskapliga" gör något misstag. Dessutom pågår stora bedrägerier och "hålla-varandra-om-ryggen-mentalitet" bland forskare och folk med makt och pengar. Vetenskapen är en bricka i ett stort spel. Hänger ni inte med alls? Finns både böcker och nyligen ett TV-program som tog upp detta med lojalitet bland forskare och hur svårt det är att gå emot. 

#40:

Se länken jag skrev in. Men även du har väl hört talas om indragna mediciner och mediciner som släpps trots att man inte prövat dem tillräckligt? Och med tanke på de ofta enormt långa listor med rapporterade biverkningar som följer med många läkemedel så inser man väl ändå att det är ett gift man intar? Men läkarens vita rock gör att man ändå känner sig trygg. Vi vet egentligen ingenting.

Finns mycket att läsa för den intresserade.

Tidningen HundSport wallraffade för ett antal år sedan ang fenomenet djurpratare.

En djurkommunikatör på Gottland/Öland berättade att hästhåren hen fått visade att hästen kände sig skruttig o ville ha mer motion. Hästen ifråga var uppstoppad på 1800 talet. Osv i all oändlighet.

Enda fallet som inte kunde förklaras var "Pinnen" en häst som förvägrats veterinärvård då ägaren hade större tilltro till alternativarna etc.. Djurkommunikatören beskrev att hästen bara ville försvinna ner i ett mörkt hål. Vad jag minns så självdöd hästen.

Jag pratar med mina djur dagligen, men inte i form av ord/bilder. Naturligtvis har hundarna lärt sig betydelsen av ord som de ofta hört, eller har tränats att förstå, typ ca 300 som man kunnat bekräfta. De o sin sida lär mig vad deras ljud/beteenden betyder, vi är oftast väldigt duktiga elever.

Kommunikation sker på många olika plan. Det finns flera förklaringsmodeller, dels alla de signaler vi skickar ut, hur de uppfattas o till synes valideras av våra reaktioner. Cold reading.

Inom psykodynamisk psykologi/psykiatri återfinns begrepp som överföring o motöverföring. Upplevelserna av dessa är ofta intuitiva, de sker utan att vi är medvetna om dem. Förmågan kan utvecklas, man bör identifiera o hantera sina upplevelser för att kunna använda dem i sitt arbete inom t ex psykiatri/familjerätt osv.

#41

"Okej, jag tänkte fel."

Gott så, då var det utrett.

"Nej, för vi kan ju inte bevisa att något inte existerar." 

Precis! Detta gör ju att det är den som påstår att något visst har bevisbördan. Annars skulle man ju vara tvungan att ge legitimitet åt all möjlig rappakajla.

"Och om en del människor får sådana upplevelser och berättar om dem så måste man ju undra var de kommer ifrån. Det kanske kommer från andar som meddelar sig med de som kan höra? "

Så kan det ju vara, men om man nu tror att det skulle vara andar eller likande så får man väl ge sig in på att försöka bevisa det.

"I alla fall vet jag att de flesta inte ljuger eller inbillar sig på heltid." 

Hur vet du det?

"Jag tror att det finns en möjlighet. Men jag vet inte. Det kan finna någon annan förklaring. Men tycke du att vi ska nöja oss med att de som påstår det ljuger eller inbillar sig? "

Jag känner till att folk ljuger samt inbillar sig saker. Därmed blir det för mig rimligare att antaga att det är så i detta fallet med. I allafall tills de personerna presenterar bevis för att de inte just ljuger eller inbillar sig.

"Undrar du inte var allt kommer ifrån? "

Jodå, däremot intar jag ett skeptiskt förhållningssätt.

"Att påstå att folk inbillar sig eller ljuger blir ju lika otroligt som att säga att djurkommunikation finns i så fall."

På vilket sätt blir det så? Lögner och inbillningar är saker vi känner till, inte så med djurkommunikation.

Tänker att det här kan vara ett bra tillfälle att återgå till ämnet.

(Se det här som en varning om att inlägg som inte anknyter direkt till ämnet djurpratare kan komma att raderas)

Jag har varit i kontakt med en "djurpratare" en gång i form av en katt-beteende kunnig som förklarade för mig vad som kunde tänkas ligga bakom att ena katten tyckte det var en bra idé att pinka i hela jävla lägenheten. Jag följde hennes råd och surprise, det funkade. Iof är detta kanske exemplet på MOTSATSEN till "djurpratare" i medial mening då min upplevelse av dessa är någon form av förmänskligande av djur och djurs beteende. I min pinkande katts fall handlade det ju om att jag inte hade en aning om hans eventuella behov utan hade försökt att lösa problemet genom någon form av mänsklig logik eller slutsats.

#45 Det finns en vetenskapsgren som kallas etologi, vilken är inriktad på att studera djurs beteenden. Du kanske anlitade en person som läst detta ämne?

Det finns ju helt klart "djurpratare", eller kanske mer korrekt beteendevetare inom djurriket som baserar sina metoder på riktig forskning och inte en massa mumbo jumbo. Om man ska anlita en djurkommunikatör gör man nog rätt i att göra lite efterforskningar för att se hur denna skaffat sig sin kunskap.

#45 Ja du, jag har ingen aning om vad personen ifråga hade läst eller inte läst, eller på vilken nivå. Hon titulerade sig själv som "katt-psykolog", jag vet inte hur du tolkar det men jag svårt att tro att det skulle vara någon legitimerad yrkestitel. Hur som helst verkade hon veta vad hon pratade om, oavsett hur hon skaffat den kunskapen.

#42:

En djurkommunikatör på Gottland/Öland berättade att hästhåren hen fått visade att hästen kände sig skruttig o ville ha mer motion. Hästen ifråga var uppstoppad på 1800 talet. Osv i all oändlighet.

Det kan väl inte handla om en djurkommunikatör? En kommunikatör sägs väl få kontakt med djuret och "pratar" med hjälp av bilder? (Finns kanske olika sätt men någon form av tvåvägskommunikation är det ju ändå.) 

Att få hårstrån och tyda "personen" är väl mer sånt som medium sysslar med? Och då kritiserar vi något annat.

EUREEEEKKKKAA!

Här är miffot som kan!

http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/hundfixaren-i-vaest-344498

Om han nu kan kommunicera verbalt/kroppsspråk med djur varför då ha strypet uppe under öronen, sk kräkhalsband som trycker på de väldigt känsliga nervtrådarna som finns där, dessutom skall det ryckas i.

http://www.youtube.com/watch?v=WbL9D3X9Gvs&feature=player_embedded

#49 Han har väl studerat CM flitigt kan jag tänka… 🤮

#50 Han har nog varit verksam sen innan CM var påtänkt.