Vad jag vet så har aldrig någon elöverkänslig person lyckats "känna av" om en apparat är på eller inte i ett blindat provokationstest. Det tycker jag är ett starkt belägg för att det är en psykosomatisk åkomma. En annan grej som är konstig med elöverkänslighet, är de inte tycks bli påverkade av ljus. Ljus är ju också elektromagnetisk strålning, vilket de rimligtvis borde reagera på.

Däremot vet jag inte om jag håller med dig om de drivs av någon slags behov av uppmärksamhet. Det lär ju vara rätt jobbigt att vara elöverkänslig, så har jag svårt att tro att man medvetet låtsas ha den åkomman. Visst finns det säkert såna också, men den stora merparten tror jag verkligen anser att de lider av en riktig fysisk åkomma.

Är det förresten någon som känner till något uppmärksammat fall med någon som botats från sin elöverkänslighet?

Det finns ingen separat medicinsk diagnos för elallergi. Det finns en handfull fall av läkare som vid enskilda tillfällen skrivit till "elallergi" till en annan diagnos, och möjligtvis någon läkare som faktiskt tror att elallergi är en verklig somatisk diagnos. Men officiellt gör det inte det.

Jag håller med dig i allt annat.

Jag tror att elallergi är en psykosomatisk sjukdom helt och hållet, och samtidigt betyder ju att det är en verklighet för den som lider av det.

"men det gick ju från trådens ämne så jag gör en ny tråd om detta här.."

Föredömligt! Guldstjärna för det :).

Angående själva ämnet tycker jag allt som står här hittils verkar vettigt.

Här är en studie som visar att personer kan känna av elektromagnetisk strålning.

Många av de provokationsförsök som är gjorda är uselt genomförda.

- Man har många gånger använt peroner som får ont i huvudet av mobiler. Inga elöverkänsliga använder mobiler.

- Man har inte elsanerade testmiljöer.

- Man tar inte hänsyn till att symtomen kan sitta i flera timmar efter exponering.

- I en studie av Rubin använde man en telefonatrapp som strålade lite även när den skulle vara avstängd för att mikrovågor värmde upp telefonatrappen.

Mycket av provokationesforskningen som finns är trams och gjord enbart för att visa att det inte finns ett samband. Dessutom finns det ingen provokationsstudie som pågåt under en längre tid.

Socialstyrelsen rekommenderar inte kbt som behandlingsmetod vid elöverkänslighet eftersom det vetenskapliga underlaget saknas.

Ljus är också strålning men den är betydligt mycket svagare än dagens 3g och 4g mm. Dessutom är den inte pulsad vilket kan vara värre för kroppen än opulsad. Här

I Frankrike diagnostiserar man elöverkänslighet. Där har man sett att elöverkänsliga bla har ett försämrat blodföde i hjärnan.

Satan vad problem dom människorna får när det blixtrar och så då.

#5 "Här är en studie som visar att personer kan känna av elektromagnetisk strålning."

Har den genomgått peer review? Den innehåller en del frågetecken, framförallt i vad som kanske är den mest centrala frångan för att bedömma statistiken: vad räknas som en träff och vad räknas som en miss? Fick patienterna säga tydligt om de hade symptom eller inte vid varje prov, eller fick de beskriva mer allmänt hur de mådde och någon annan tolka resultaten? De verkar ha använt instrument för att mäta andning och hjärtrytm, vilka förändringar räknades som en träff/miss för dessa värden? Var de gränserna bestämda i förväg?

Hade de beskrivit mer utförligt exakt vad de menar med "Positive Reactions" så hade man kunnat upprepa studien och se om den håller, men jag misstänker att det också skulle blotta en del metodfel…

De skriver så här: "However, the responses were definitely different from controls or placebo challenges."

"Different how" skulle jag vilja fråga…

De fortsätter: "In our experience over the years, we have found partial reproduction of symptoms on repeat challenge to be as significant as total reproduction. Therefore, significant differences from controls in objective ineasurementa were deemed valid."

?!

#6 ja jissses, undrar vad dom gör då?

Något annat som jag tänker på med el allergi är att dessa människor gör ju en sekundärvinst psykologiskt sett eftersom deras omgivning stänger av elsaker när dom kommer och anpassar sig efter dessa människor, dvs dom får en sekundärvinst genom att få uppmärksamhet och antagligen att man tycker synd om dessa eftersom dom påvisar så stora besvär (som man lätt själv kan simulera tex astma osv)

#6

Mä, du fattar ju inte. Blixtar är ju NATURLIGA och då är det inte farligt. Samma sak med darrålar, helt ofaliga…

#9 Hahaha, Riiight… El som el, vet du. Gå ut och ställ dig under blixten, se vad som händer, om den kommer göra illa dig lika mycket som vanlig ström.

För jag menar, det finns ju ingenting naturligt som är farligt, right?

#10

Lite död har ingen dött av!

#5, Henrik,

> "Här är en studie som visar att personer kan känna av elektromagnetisk strålning."

Varför är den bättre än alla andra som inte visar något resultat?

> - Man har många gånger använt peroner som får ont i huvudet av mobiler. Inga elöverkänsliga använder mobiler.

Du skämtar såklart. Man har testat personer som säger sig få ont i huvudet av mobiltelefoner. Om de har egna mobiltelefoner eller inte hör inte till saken - i de fall de inte har någon egen, påstår de sig reagera på andra människors mobiltelefoner. 

> "- Man har inte elsanerade testmiljöer."

Jo, det har man. Testmiljöerna är uppmätta till mindre än 0,1 mikrotesla.

> "- Man tar inte hänsyn till att symtomen kan sitta i flera timmar efter exponering."

Jo, det gör man, och det som händer varje gång är att de som säger sig vara överkänsliga plötsligt får ont lång, långt efteråt, när man berättar att de blivit utsatta. Om man inte berättar det, får de sällan ont, ens mycket långt efteråt. 

> "- I en studie av Rubin använde man en telefonatrapp som strålade lite även när den skulle vara avstängd för att mikrovågor värmde upp telefonatrappen."

Och vad blev resultatet då? Blev alla överkänsliga väldigt dåliga när attrappen var på, och bara lite dåliga när den var avstängd? 

> "Mycket av provokationesforskningen som finns är trams och gjord enbart för att visa att det inte finns ett samband. Dessutom finns det ingen provokationsstudie som pågåt under en längre tid."

Testet du hänvisar till - ett av tre som personer av din åsikt brukar hänvisa till, detta av Rea - är ökänt dåligt eftersom de valde bort varenda person som inte "lyckades" i det första testet, sedan valde bort alla som inte "lyckades" i det andra, och så vidare, tills de bara hade kvar 16 av 125 subjekt. Detta är vare sig dubbelblint, och det pågick inte "en längre tid". Inget av de tre tester som förespråkare för elallergins existens, har pågått under längre tid. Så när du kritiserar riktiga vetenskapliga tester för att inte ha pågått under en längre tid så vet du inte vad du pratar om, och du kritiserar dem för något som du inte samtidigt kritiserar Rea et al för.

Det känns rätt oärligt.

> "Ljus är också strålning men den är betydligt mycket svagare än dagens 3g och 4g mm. Dessutom är den inte pulsad vilket kan vara värre för kroppen än opulsad."

Ljus vid alla frekvenser är "pulsat". Det finns ingenting sådant som en konstant vågform. 

> "I Frankrike diagnostiserar man elöverkänslighet. Där har man sett att elöverkänsliga bla har ett försämrat blodföde i hjärnan."

Försöker du alltså säga att elöverkänsliga människor har syrebrist i hjärnan? Det skulle ju förklara en hel del…

I Rea 1991 var det dessutom Rea själv som utförde all analys av hela materialet. Gott om utrymme för önskedrömmande, ingen samverkan med övriga, och ingen som helst dubbelblindhet.

Jag har för mig att någon har länkat till det här blogginlägget i någon tidigare tråd, men jag lägger in den här igen, tycker att den är läsvärd.

http://www.dagensmedicin.se/blogg/mats-reimer/framgangsrik-behandling-av-eloverkanslighet-med-kbt/

@ Piotrr

Du verkar ha bra koll på området elöverkänslighet och därför har jag en fråga: Du skriver: "Varför är den bättre än alla andra som inte visar något resultat?"

Har du någon länk till någon bra genomförd studie med ett negativt resultat?

#15, Joppo,

Jag kan inga studier på rak arm, men de sammanställningar som Henrik tar upp, Rubin et al (2005) och Rubin et al (2010), är bra exempel på hur det bör gå till - och det är just därför Henrik och andra sympatisörer försöker påstå att den är felaktig, av precis samma skäl som "klimatskeptiker" påstår att Mann-Bradley-Hughes 1998 och 1999, "Hockeyklubban" skulle vara fejk och fel.

Genom att börja med att smutskasta och missrepresentera den starkaste forskningen inom ett område, försöker sådana marodörer trycka in sin egen åsikt istället för den mest konkreta vetenskapen vi har.

Jesper Jerkert skrev en bra översikt i Folkvett 2010 när Rubins senaste kom ut:

Vad vet vi idag om elöverkänslighet?

"Redan i Rubin och medarbetares sammanställning från 2005 var slutsatsen tydligt negativ; det hette att man ”inte kunnat finna några robusta belägg för att elöverkänslighet existerar i biologisk mening” (Rubin et al. 2005). I sammanställningen från 2010 har den negativa slutsatsen ytterligare förstärkts. Denna tydliga bild av forskningsläget tycks ha svårt att nå ut till allmänheten (Goldacre 2007)."