Men underbara Völva då,så jättetragiskt att behöva känna sig så..Jag trodde du var stark och hade växt ur klorna som vissa vill sätta sig i enJa dom finns ju faktist överallt så fort som man anes vara lite svagare än någon annan som tror sig sitta inne med sin sanning..den som är störst och bäst..se på mig..hör på mig..halleluuuuja..Sådant äcklar mig skarpt..

Men vad av denna vändning för dig..du trygga varelse..tror ärligt många sett sig starka och fått en stark självkänsla efter dina berättelser lite här och där..ja jag e ju en hök så jag läser mycket..reagerar i bland på mitt lustiga adhd vis..Varför måste du känna dig andlig..d gör inte jag,då jag inte vill vara i ett fack..ingen bestämmer över mitt liv och över mina tankar..då är jag till slut inte mig själv alls ju..Lite frågor och en liten chockartat beslöjelse från din goa sida…Hoppas du snart finner dig själv..

Völva. Är det din Andliga Guide som är så jädra rolig.

Tack för din berättelse.

Jag vet inte om du känner som jag, men när människor runt omkring mig alla drar i samma riktning blir jag nervös, orolig för att de kanske har fel allihopa, att de kanske bara förstärker varandras missförstånd och skapar en bubbla, egen egen värld som inte släpper in nya saker.

Jag är framför allt glad att du har hittat och bildat ett förtroende för professionell hjälp som tydligen har förnyat ditt liv.

Välkommen hit Völvan. Du och jag har väl diskuterat lite tidigare inne på ÖN har jag för mig?

Hej Piotrr/Per

Tack för din kommentar. Jag fick en liten uppvaknade av det du skrev:

när människor runt omkring mig alla drar i samma rikning blir jag nervös […] att de kanske bara förstärker varandras missförstånd och skapar en bubbla…

Det var så klockrent och BRA! Det var som att du satte ord på mina tankar som jag inte kunde formulera - men du gjorde det bättre!!!

Tack för dina vänliga ord om min professionella hjälp. Han är värdsbäst och satt mig på plats många gånger när jag inte lever i en realitet och jag är så tacksam över det.

Vad snäll du är, Per. Snälla ord av en snäll kille! Det är rätt sexigt 

Förlåt… Fy mig som flörtar med sajt värden 

/Völva

Hej Joppe!

Vi har pratats vid och det har varit toppen varje gång! Det har varit givande på ÖN, men nu är jag här. Du hittade mig igen! Vad kul!

Völva

#1

Ja, visst kan jag vara stark, men jag är också en människa som har haft 19 års helvete och det är långt ifrån över. Jag blir påverkad av det varje dag när jag vaknar på morgonen, lever mitt liv, går ut genom dörren, gör min dag, på kvällen när jag ska gå och lägg mig. Ibland brakar jag ihop och mår väldigt dåligt - då ska jag rycka upp mig. Lätt att säga! Jag är en människa som har haft det svårt. Jag känner verkligen och mer nu än någonsin att det är bra att ifrågesätta världen, livet och människor runt mig för att få rätsida på vad jag tycker är normalt och vad som passar mig. Jag håller på att säga adjö till den mediala världen. Det är skönt! Det är mitt val som jag har tagit med min fria vilja!

Jag är glad att min andliga sida börjar försvinna, stängas ner och jag börjar se saker i den världen som jag inte har sätt innan. Det är ett tungt lass som har varit negativ för mig. Min guide är borta för han behövs inte just nu…eller kanske aldrig mer. Det var han som valde att gå och jag släppte taget. Den världen är slut! Jag har gjort min resa…

Jag vet inte om detta besvarar det du skrev…men jag känner att jag vill leva ett normalt liv, där mitt ända problem är att det är slut på tvättmedlet och jag är stressar för jag måste göra något för att skapa ett bra liv för mig. Jag har aldrig varit intresserad av människor som vill affirmera problem och vägrar göra det hos utbildade terapeuter. Jag skulle ha gett allt för att få sådan hjälp mycket tidigare i mitt helvete. När jag fick det så förstod jag hur mycket kunskap som krävs för att hjälpa folk. Det klarar inte en människa som inte har den utbildningen, än mindre folk som själva lider av svåra saker. Min erfarenhet är att många människor förstår inte det, respekterar inte det och kräver att det ouppnåliga ska genomföras på ett kick av folk som inte vill, har inte erbjudit sig eller vill. Då får de ett helvete! Jag tycker inte det är ett friskt beteende!

Människor som vill prata problem har varit de största plågoandarna för mig. Det är tusen gånger lättare att ha problem som att tvättmedlet är slut, än att ha tusentals människor som anser att jag är ansvarig för alla liv på jorden.  Jag kommer med all säkerhet bli mig själv. Men jag kanske inte blir det som många tror och behöver mig till. Jag är glad att jag inte längre ser visioner, utan får hjälp med det av professionella. Jag tycker det är helt offatbart att jag har blivit kränkt, förförljd, hotad av folk som ska ha min gåva - Här varsågod, ta den, gör vad ni vill med den, men lämna mig utanför detta! Det är det ända som jag begär!

När människor försvann från mitt liv med sina problem - då blev mitt liv mycket lättare, gladare och roligare att leva! Jag fick äntligen tid för mig själv som jag aldrig har haft innan. Jag fick för första gången ta hand om mig själv, få tänka i fred och ifrågasätta i frihet. Det förändrade mitt liv. Det är faktiskt harmoni  som var orsaken att jag för 14 år sedan gick in i den andliga världen. Det är konstigt att jag upptäckte harmonin utanför den världen som påstås sig arbeta för att uppnå det målet. Därför börjar jag min skeptiska ifrågasättande ådra och inser att jag blev lurad. Jag kände mig hjärntvättad!

Det ända jag vill är att bli behandlad mänskligt. Jag känner att det blir jag i den "vanliga" världen! Du har rätt att välja vilken värld du vill leva i - precis som jag. Om jag ber om råd så har jag lärt mig att ta det med den akademiska eliten! De som har dokumentationer på sina kunskaper!

2 #

Vad har min guide, med vad människor har gjort med mig???

Völva, du missförstog nog mig,

Jag skrattade gott åt ,ja vad det nu är.Eller ditt sätt att skriva.

Ber om ursäkt om jag va otydlig Völva.

Völvan,

> "Det var som att du satte ord på mina tankar som jag inte kunde formulera - men du gjorde det bättre!!!"

Tack för dina vänliga ord! Det är ganska sällan jag blir uppfattad som snäll när jag säger emot eller ifrågasätter. Speciellt i diskussioner om religion och andlighet och såntdär, det händer ganska ofta att jag blir anklagad för rätt hemska saker, konspirationer och mutor och ondska. Så det känns bra med lite uppskattning. :)

Se bara upp så att du inte uppskattar det jag säger bara för att jag råkar hålla med dig.

Jag vet inte om man kan kalla det en "guide", men när jag var yngre, upp till och med 20-22 kanske så brukade jag tala med en andra halva av mig som jag kallade "cynikern", som alltid hade ett annat perspektiv att komma med, en ny vinkel att se situationen från. Jag trodde väl aldrig att det handlade om någon ande eller något sådant, och jag var väl bara lite orolig för att jag skulle kunna vara sjuk, ha ha, men så småningom blev det en naturlig del av mig att istället för att vara en naiv del och en cynisk del, en godtrogen och en kritisk, bli både ock, båda delar.

Det går att både se naturens vackra underbara "magiska" mångfald och att vara kritisk och granskande. Det blir som att stirra ner i en fraktal. Varje liten bit består av ännu mindre bitar och det är fantastiskt hur allt hänger ihop.

Och då menar jag inte på det där handviftande generella magiska sättet som "energin flödar i alla riktningar" eller "kraften finns i allt runt omkring oss", utan som i att verkligen förstå biologiska kretslopp, kolcykeln, hur solljus blir till socker i växter, saker som faktiskt på riktigt hjälper mig att förstå hur min hjärna fungerar, hur mina ögon och mina fördomar påverkar min uppfattning om världen.

Lycka till völva:)

till Piotrr

Jag tycker det är sunt att ifrågasätta och ifrågasätta sig själv och andra är ett sätt att utveckla sig själv på. Det är hur man ifrågesätter andra som jag funderar runt. Det är en sak att säga att vi tänker olika och jag respekterar dina åsikter om du respektera mina! Det är sunt tycker jag. Det som inte är sunt är dom som kommer med kränkningar, psykisk misshandel och kallar människor för mindre intelligenta bara för att de har en annat fönster mot verkligheten än dessa.

Jag kan hålla med dig, för du satte ord på mina tankar. Men att bli beroende av människor som HÅLLER MED mig är aldrig utvecklande. Det ger ingenting. Jag menar att det var skönt att vara på Skepticism sidan och inte bli kränkt! Jag borde ha varit TYDLIG!!!

Om du vill veta vad jag tycker om folk som inte visar respekt för att vi människor tänker olika är att (enligt mig och mina erfarenheter) de saknar insikter om sig själva. De blir påverkade negativt av människor som har insikter, ifrågasätter och gör något åt sig själva = tar hand om sig själva. Jag har upplevt att många människor förstår inte hur man gör detta!! Det tycker jag är jätteunderligt!

Jag vill att du Piotrr ska vara den du är, med ditt sunda ifrågasättande. Du säger vad du tycker på ett rakt sätt. Det tycker jag är bra. Jag är jag. Vi kan tänka lika och tänka olika. Det är liksom grejen med livet - tror jag! Vad tror du?!

#12, Völva,

Jag tror att finns ett starkt socialt stigma mot att vara "Dum" eller "sjuk i huvudet". Såklart. Ingen vill höra att den är dum. Ingen vill ens få det antytt att de kan ha sett i syne eller inbillat sig något, eller hallucinerat eller drömt, för då är man dum eller ouppmärksam eller kanske psykiskt sjuk.

Så är det ju inte. Vi människor är väldigt olika begåvade, väldigt olika intresserade, väldigt olika gamla, väldigt olika erfarna och vi har alla ungefär samma hjärna med ungefär samma problem - dåligt minne, svårt för att uppfatta detaljer, självgoda, älskar att generalisera och kategorisera och vi är, tyvärr, väldigt hemmablinda med svårt att acceptera sådant vi inte är vana vid.

Ungefär därför tror jag att, när man ifrågasätter, kritiserar eller bara är skeptisk till andra människors påståenden, idéer och tankar som många tolkar det som ett angrepp på dem som person. Den som har "dåliga idéer" eller som "tänker fel", är inte den människan lite dum i huvudet? Jag tycker inte det. Vi har alla fel om massor av saker. Det enda som skiljer oss är om vi försöker göra något åt det, eller om vi nöjer oss med vår egen biologiska tröghet, våra gamla idéer, våra bekväma tankar och våra gamla vanliga sociala kretsar där vi får lov att vara flockdjur.

Jag bara tänker högt nu.

#13

Piotrr

Du får jättegärna tänka hur högt du vill Jag tar inte åt mig. Utan tycker du har kloka tankar, med mycket underfundiga funderingar. Jag blev jätteglad när jag läste om att "Vi måste göra något åt det" då tolkade jag "det" med våra "proglem, svårigheter och strul" som vi alla människor borde ta hand om. Det har jag försökt att "lära" ut när jag var i den andliga karusellen. Men fick mycket kränkningar för det, så jag la av. När jag lyckades fixa mina problem, då kom folk som hade kränkt mig - och ville ha min kunskap. Det är också lite snevridet.

Därför blev jag glad att höra att det finns fler som anser att man ska ta tag i saker för att reda ut och lösa problem - så tolkade jag dig.

Därför är du lite uppfriskande och får mig att le över dina vilja att vad jag uppfattar dig - säga vad du tänker med goda förvändningar - ibland blir det bara så galet. Tror inte du att det kan beropå att det du säger till folk - prickar mitt i prick - där folk inte vill kännas vid.

Det kan vara ömma punkter. Om man lägger en stor del av känslan av vem man är i något som inte bygger på speciellt stabil grund, så är det lätt att känna sig angripen när någon "petar på" den där ostadiga grunden. Man är rädd för att rasa. Man försvarar sig aggressivt. Det är en öm fläck som inte tål att petas på.

Om man redan är säker på vem man är, eller inte hakar upp vem man är på enskilda idéer, så reagerar man inte så på ifrågasättande.

När jag själv sysslade med auraläsning, healing och andeutdrivning var jag aldrig säker på det jag höll på med. Visst, det verkade fungera, jag verkade ha rätt, människor omkring mig verkade må bättre efter healing och jag lyckades gissa mellannamn ibland. Men var det på riktigt? Jag var nog aldrig helt säker, men det var aldrig helt viktigt för mig heller. Det fanns, lite grand som du berättar, människor i min närhet som försökte berätta för mig att "Det här är du bra på!" och "Detta måste du satsa på!" och sådana saker. Jag vet inte om jag ville tro dem. Jag blev redan då lite mer skeptisk och osäker när jag hade människor runt omkring mig som förstärkte mina intryck. Det gjorde mig kanske, även då, orolig för rundgång.

Ja, med "det" menade jag just dessa svårigheter, problem och strul som vi människor alla har. De saker vi "tänker fel" om. De problem det innebär att vara människa med en mänsklig hjärna och mänskliga ögon, mänskliga minnen som saknar detaljer och inte lägger märke till den stora bilden, eller små viktiga saker. Inte ser sammanhang, eller ser samband där de inte ens existerar.

Det är mänskigt att minnas fel. Det är mänskligt att tänka konstiga tankar ibland. Det är mänskligt att ha fel, och att rätta sig, och att utvecklas.

Så ungefär.

Hej Piotrr!

Jag kan känna igen mig i att vara skeptisk till att arbeta med det andliga. För mig var det nattsvart tvivel som omvärlden tvingade på mig att fortsätta i. Att jag var en god lyssnare och ingen annan hade angagerat sig i dom som jag. De blev medberoende av mig. Jag blev så urlakat och mådde så dåligt av dem att jag bad dom sluta. Men det respekterades inte. Till slut bara skrek för att få vara ifred och då var det som folk vaknade upp ur sina illusioner och blev chockade över att jag tyckte de var jobbiga.

Jag har haft klockrena framtidsvisioner. Men att arbeta med det 8 timmar per dag, fem dagar i veckan fungerar inte - i allafall inte för mig.

När jag fick min överläkare så sa han att jag skulle ta mig ur den världen. Vet du vad han sa mer? Att meditation är ett bra sätt att förlora sin egna personlighet på. Jag tyckte det var klockrent.

Nu när jag är fri från den världen så mår jag 100% bra, är glad och vill leva i en normal fysisk värld. Jag är så tacksam över det!!!

Jag tror att skeptism kommer ur ifrågasättandet över det som vi inte mår bra av själva. Jag tror att problemet som många människor har när en människa som har gett till världen - slutar och börjar ta hand om sig själv är att omvärlden mister hjälpen som de nu måste sköta själv! Det är min erfarenhet!

Det var intressant att du har sysslat med den andliga, precis som jag och har sedan (som jag förstår dig) utgått och ifrågesätter denna värld. När folk möter dig - och inte är redo för dina åsikter för de är inte i den insikten än - så blir det mindre roligt!

Hoppas jag svarade på din fråga!!

Hälsningar Völva

Völva, #16

Jag såg också mig själv som främst, framför allt, en god lyssnare. Eller ja, jag ser väl fortfarande mig själv så, men jag tror att jag har blivit sämre på det. Kanske för att jag talar så mycket med människor som inte alls förstår mig.

Meditation ett sätt att "förlora sin egna personlighet", det har jag inte hört förr. Men jag vet inte heller vad som menas med meditation där. Är det när man sitter stilla och säger "aum mani padne um" eller något annat mantra i flera timmar?

Hej Potrr!

Du är störtskön med dina upplyftande åsikter om saker och ting. Jag tycker det är underbart!!

Jag vet inte heller riktigt vad meditation är - jag somande hela tiden och sov hur gott som helst. Jag vet inte vad det är folk behöver fokusera på om de har så svårt med sin vardag - varför vill de försvinna in i en dvala av Aoooommmm Aoooom och sitta i löjlig ställningar!

Det som får mig att bli mörkrädd är att mina syskonbarn får lära sig meditation på förskolan. Min ena systerdotter gör underbar parodi på det hela och tycker mediation är onödigt - man sover ju på natten - på dagen ska man ha kul! är hennes slutsatts 6 år gammal! Jag kan bara nicka instämmande!

/Völva

Ang meditation; det finns många olika sorters meditation vettni.

Jag tränade budo under många år och det var aldrig fråga om ngt flummeri eller konstigheter: Det var avslappning, fokus inget annat.

Jag samlade sinnet och lät tankarna "rinna som en boll i en bergsbäck."

Min morfar (som aldrig i hela sitt liv nog ens stött på begrepp som new age och annat) sa alltid "jag mediteeeerar" då han låg och blundande och rullade tummarna på hans soffa i stugan.

#19 Asgarv 

Vilken underbar morfar! 

#18, Völva,

> "man sover ju på natten - på dagen ska man ha kul!"

Haha, skön unge! På dagis tror jag att personalen är väldigt glada oavsett vad som gör barnen tysta en stund. Högsta bullernivån av något yrke som inte kräver hörselskydd!

#21 Piotrr

Hon är helt underbar!