Om det handlar om barn och pedagogik så finns det en fråga: Är det bra eller dåligt att föräldrar är engagerade i skolan?

Det beror väl på vad man anser vara "Bra", alltså vad man vill uppnå, vad det är man vill att föräldrarna skall engagera sig i. Det kan ju vara dåligt om det innebär att föräldrarna får mindre tid till annat som bidrar till samhället och deras barns framtid på annat håll, eller om det betyder att skolan kan spara pengar eller minska sina resurser som ägnas åt barnen genom att dra nytta av gratisarbete från frivilliga föräldrar.. kanske.

Pedagogiskt dock menar jag att skepticism, självkritik, kritisk granskning och källkritik borde vara grundläggande byggstenar i en utbildning som ger eleven möjlighet att växa på egen hand. Samtidigt ger det säkert mer oreglerliga elever som ständigt ifrågasätter auktoriteter som lärarna och elevmaterialet, vilket kanske vore obekvämt och opraktiskt för lärarkåren.  Så mycket enklare - och fel - att säga att "Såhär är det för att det står ju i boken och alla vuxna säger att det är så".

Så kan det nog vara piotrr!

Min man skrev en uppsats på Pedagogiken om just detta och den lästes upp på Höskolan inför alla studerande. Vi hade nämligen på nära håll sett hur föräldrar som engagerade sig MYCKET i skolan och klassen gjord mer skada än nytta.

Det kanske skulle behövas en större uppsats i detta ämne!

Jo men jag menar också att det kan vara dåligt rent samhällsekonomiskt om föräldrar som egentligen har egna yrkesliv och "livspussel" som det kallas, förväntas jobba gratis inom skolan för att deras barn går där. Så skall det ju inte heller vara.

Nej, det ska det inte vara…håller med!