Läkemedelsverket stoppar användandet av skolmedicinska preparat hela tiden också. Det är bra att de finns och att de också granskar hälsokost och alternativa läkemedel. 

Men din retorik är ungefär så här: "Litar ni på skolmedicinen? Läkemedelsverket stoppar användandet av ett skolmedicinskt preparat."

Ayurveda är väldigt väldigt många olika saker, allt ifrån t ex att ingefära är antiinflammatoriskt till väldigt vidskepliga ritualer som är rent religiösa, samt avancerade preparat. Bara för att man ser något gott i ayurveda sväljer man inte allt med hull och hår, lika lite som att man skulle prova vilket skolmedicinskt preparat som helst bara för att man litar på skolmedicinen.

Nu handlade detta om ett preparat som ska lindra klimakteriesymptom. Liknande skolmedicinska preparat ökar risken för cancer och används därför med försiktighet.

Fast nu gör du ett logiskt feltänk eller läser slarvigt. Jag hade ingen retorik i det jag skrev först, det som finns är en still fråga till hur alternativare tänker om detta.

Du har en benägenhet att tillskriva postare andra saker än vad man faktiskt kan utläsa ur det de faktiskt skrivit, det är både fel, onödigt och inte första gången du gör det heller har jag märkt.

Jag har ingen koppling till skolmedicin i detta inlägg, ngnstans. Jag har faktiskt läst igenom vad jag skrivit 2 ggr, men ingenstans. Däremot är det du som skriver om skolmedicin, det har jag inga problem med, men tillskriv mig inget som jag inte har skrivit eller ens syftat.

Det jag reagerade på var detta:

"Skulle du äta dina döda? Det gör man ju indirekt om man använder sig av ayurveda och deras "medicinska" preparat."

Det stämmer inte. Jag äter ingen död om jag gör en drink med ingefära och kardemumma, eller sköljer munnen med kokosolja.

Jag har inte tillskrivit dig någon åsikt om skolmedicin. Jag har på ett annat sätt exemplifierat hur jag uppfattar din retorik.

Andra (tydligare) exempel:

Skulle du äta vätska från bäveranus? Det är ju det man gör om man äter mat som Livsmedelverket godkänt.

(förklaring: tillsatsen "naturlig vaniljarom" kommer ofta från vätska från körtlar som sitter i bävrars anus. Livsmedelsverket godkänner tillsatser.)

Vill du ha cancer? Det får du om du går till doktorn och använder läkemedel som han skriver ut.

(Många olika läkemedel innehåller cancerframkallande ämnen)

Typiska löpsedelsrubriker. Man pratar om någonting specifikt men drar ner någonting större i skiten (mat, Livsmedelsverket, doktor och läkemedel).

• "Skulle du äta vätska från bäveranus? Det är ju det man gör om man äter mat som Livsmedelverket godkänt." 

Nej, det är en fullständig översättningsmiss, som nu sprids som om den vore sanning. Det engelska ordet "Castor Oil" kan i vissa fall avse olja från bävrars oljepung (inte gällpungen) men det är mycket, mycket, mycket mer sannolikt att det som egentligen menas är olja från "castor beans". Ricinbönor. Alltså ricinolja. 

https://www.iis.se/blogg/vad-sa-du-att-jag-delar/ 

Förresten: Var tror du att "babyolja" kommer ifrån?

Fast när du "exemplifierar min retorik", så tillskriver du mig saker som jag inte sagt eller syftat på. Det är dina syftningar och tolkningar, inte mina. 

Det jag skrev var riktat mot ayrvedisk "medicin", där man faktiskt använder sig av lik i framställningen av en mängd preparat. Det har till och med varit protester bland de som tillverkar medicinen för att de var tvunga att befatta sig med lik och likdelar som grävts upp. Dock inte pga att de ansåg att hanteringen av lik var fel eller oetiskt, utan att de som tillhörande höga kast inte skall befatta sig med det.

Att du fokuserar på bäveranus kanske säger mer om dig än mig? 

Dessutom är det ju fel, som piotrr påvisat. Och oftast framställer man vanilj av rötad granskog, jag gissar att det är mycket billigare än att döda bävrar… http://www.shenet.se/ravaror/vanillin.html.

Och att man får cancer av läkemedel, har du källor på det?

#5 här har du fakta http://mobil.dn.se/nyheter/sverige/sekret-fran-baverns-rumpa-ger-vaniljsmak/?brs=d

#6 Eller så ser du inte att din retorik i #0 orättmätigt drar ner allt som har med ayurveda i skiten. Jag tycker det är kvällstidningsretorik och tycker inte det är särskilt skeptiskt. När jag ger exempel på din retorik tillskriver jag dig inga åsikter, jag försöker bara få dig att förstå hur dum din retorik i #0 är. Många läkemedel innebär stora risker. Nu syftade jag på gestagen- och östrogenpreparat som används vid klimakteriebesvär (eftersom det var ett liknande ayurvediskt preparat vi talade om). De medför en betydlig hög risk för cancer. Källa: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Lakemedel/Klimakteriebesvar---rekommenderade-lakemedel/

Ayurveda är kvällstidningsretorik. Det är flum. Det funkar inte. 

Det går därför inte heller att jämföra med riktiga mediciner som har testats så att vi fått reda på vilka biverkningarna är, eftersom de medicinerna även har positiva effekter som väger upp biverkningarna.

TeresiaW; Fast du lägger in åsikter i det jag säger som jag inte har sagt, vilket du inte märker själv. Och jag vidhåller att det inte är första gången du gör det.

Att ayurveda inte funkar är ju inget snack om saken, men problemet är att angripa det eftersom det är en del av den indiska kulturen och religionen. Att du verkar tycka att det jag skriver är kvällstidningsjournalistik är bara trams från din sida. Att du sen inte kan peka på belägg för att jag har fel ger dig inga pluspoäng heller. 

Att den länken jag pekade på i TS drar ner allt som har med ayurveda i skiten är i ju dess eget görande, ngt som tramsar runt med tre olika personlighetstyper eller vad det nu är, är per automatik flum, trams och oserös hantering av sjukdomar. I väst hade vi liknande trams med de fyra kroppsvätskorna och deras innbördes balans, men vi har kommit längre än så här idag.

Att du drar in skolmedicin i diskussionen är intressant, eftersom det har faktiskt forskats på den och man har kommit fram till att den funkar eller inte, genom studier, kliniska prövningar osv. Det har man inte gjort med ayurveda-tramset.

Kasta inte ut barnet med badvattnet.

Visst var det flummigt med de olika kroppsvätskorna, men idag "kurerar" väldigt många svenskar sig med lösgodis när de känner sig sjuka. Vi har väldigt dålig koll på bra mat och läkeämnen. 

Visst finns det mycket som troligen är flum inom ayurveda, men en otrolig kunskap om mat som är en guldgruva att gräva ur. Och mycket är också vetenskapligt bevisat. Finns studier som bekräftar många av påståendena kring t ex ingefära, gurkmeja, citron osv… Jag tänker inte komma med källor för det finns en uppsjö med studier. Det är bara att googla. Men för den som vägrar se att det finns något positivt med vitlök och ingefära, tycker jag bara synd om. Den går miste om något. Den personen är dessutom ovetenskaplig. Nu måste man inte nödvändigtvis gå till ayurveda för att få denna kunskap, men just detta är en väldigt stor del av ayurveda.

#10 Vad är det för åsikter jag prackat på dig?

#5 Hur var det nu med bäver-anus och ricinolja Piotrr? Du var absolut tvärsäker på att Theresa pratade i nattmössan att hon blandat ihop begreppen. Vilket du på sedvanligt läraraktigt maner talade om för henne. Men så var det inte eller hur? Borde det inte vara på sin plats-att du ber om ursäkt. Typ. " där hade jag viss fel" eller nåt…

#13 Jag har två invändningar mot det du skriver.

För det första angående den påstådda tvärsäkerheten, att säga "Det engelska ordet "Castor Oil" kan i vissa fall avse olja från bävrars oljepung (inte gällpungen) men det är mycket, mycket, mycket mer sannolikt att det som egentligen menas är olja från "castor beans"." är väl en ganska försiktig invändning mot ett tveksamt påstående.

För det andra, vet vi nu att bävergäll använts i livsmedel?

Var står det att det används? I artikeln Theresia länkar till ställer de frågan "Uppgifter om bäveranalsekret i mat cirkulerar på nätet. Men är det en skröna?", fast så vitt jag kan läsa svarar de inte på frågan.

En person från livsmedelsverket säger att det inte är förbjudet och skulle kunna användas som "naturligt arom". Men det är ju inte riktigt detsamma som att det används.  Samma person säger också "Vad jag vet är bäver inte något djur som föds upp så tillgången är nog inte så stor", vilket jag tolkar som ett argument för att det sannolikt inte används i livsmedel.

#14 Hahaha herregud….kan inte Piotrr svara för sig själv. Jag upprepar frågan. Vore det inte på plats att erkänna att man haft fel nån gång? Eller sitter det så jäkla hårt inne så att man istället måste bluddra i milslånga inlägg, som du nu gör för att trolla bort begreppen.

#15 Herregud…kan inte Theresia prata för sig själv utan att du måste gripa in och kräva en ursäkt?

#16 herregud det har du rätt i. :-)!!!!

😃

Min källa, ganska tydlig:

Castoreum, eller bävergäll, är ett sekret som utvinns ur analkörtlarna på bävrar. Ämnet är en så kallad naturlig arom som kan användas i bakverk, glass, godis, drycker, såser och köttvaror, enligt Ulla Beckman Sundh, toxikolog vid Livsmedelsverket.

Piotrs källa, ganska hypotetisk:

"Att man i modern tid använder bävergäll eller bäverolja i något som helst livsmedelstillverkning har jag inte hört talas om… Jag är övertygad om att det rör sig om en språkförbistring som jag råkat på ett antal gånger förut."

Sen vet ingen av oss hur vanligt det är. Men att det förekommer är väl ganska uppenbart. Annars skulle inte Ulla Beckman veta vad det var.

#19 "Annars skulle inte Ulla Beckman veta vad det var."

Det resonemanget håller jag inte riktigt med om, och även om du skulle ha rätt i det så vet vi inte om Ulla Beckman kände till det innan hon fick frågan. Hon kan ha fått frågan mailad till sig av journalisten och tagit reda på vad det är och vad det skulle räknas som.

Men vi kanske kommer lite utanför ämnet med det här 🙂. Din poäng var så klart bara att livsmedel som godkänts av livsmedelsverket kan låta äckliga om man berättar var de kommer ifrån.

Edit: på det hela taget blir jag ändå mer provocerad av likdelar från människor än galla från bäveranus. Det senare har jag egentligen inget stort problem med så länge det inte innehåller avföring eller är förorenat på något annat sätt.

Att det finns biverkningar med skolmedicin är ju bra, så tillvida att vi faktiskt vet att det är så just tack vare forskning. Vi vet inte vilka effekter ayurvediska preparat har eftersom det inte forskas på dem och de genomgår inga kliniska prövningar eller andra kontrollinstanser.

Att ayuverda är flum förvånar väl ingen? Det handlar om trams, vidskeplighet och okunskap… Att ngt har använts i flera hundra år eller så är inte ett vettigt argument. Att livsmedel är nyttiga är inget som jag ifrågasatt, det är du som drar upp. Det jag motsätter mig emot är att ayurveda baseras på trams och okunskap. Att man genom ovetenskapliga men empiriska studier kommer fram till att t ex vitlök har nyttiga egenskaper är inget konstigt. Men att från det hävda att det kan bota sjukdomar är ett ganska långt steg. Men jag hävdar att det finns fler biverkningar och farliga preparat inom den typen av "sjukvård" än inom skolmedicin. Kontrollen verkar obefintlig och många familjer har sina egna recept på hur man kokar ihop sakerna…

Men, som ngn sa; "However, if you are attracted to treatments that use superstition, incantations, amulets, spells, and mantras then, by all means, try Ayurveda."

Att det har förekommit historiskt är inte samma sak som att det faktiskt förekommer i de fall då det står ricinolja, på engelska, på förpackningen. Det är en enkel översättningsmiss. 

Framför allt smakar inte ricinolja vanilj på något sätt, så de två ämnena är inte utbytningsbara som ingredienser och att någon skulle råka hälla i det ena istället för det andra är ungefär som att råka hälla salt istället för socker för att ordet på förpackningen började på S och båda var vita pulver. 

Bortsett då från att socker och salt är ungefär lika vanliga, medan ricinolja är ett par miljoner gånger vanligare än castoreum. Det vet vi utifrån de globala produktionsmängderna av respektive ämne.

http://www.shenet.se/ravaror/ricinolja.html 

http://www.shenet.se/ravaror/eobavergall.html

#22 Men vem har pratat om castor oil eller ricinolja? Det som avses är castoreum.

Enligt engelska wiki är den årliga förbrukningen 300 pounds, väldigt lite (?), men svar ja, det förekommer i livsmedel. Det står också att det används för att smaksätta cigaretter. Står inte hur vanligt detta är.

http://en.wikipedia.org/wiki/Castoreum

300 pounds är ju ingenting 🙂. Ledsen om du blir äcklad av det men fördelat över befolkningen så är sanningen att vi får i oss betydligt mer avföring från andra källor, även om det kanske inte kommer från just bävrar (men jag antar att det inte är bävrarna som är problemet).

Vi kanske kan lägga ner sidodiskussionen om bäveranus nu 🙂

Diskussionen blev väl mest intressant utifrån vem som har rätt och inte. ;-)

Jag blir inte äcklad av castoreum, däremot kan man ju undra hur det går för bävrarna som utsätts för detta. Det verkar traumatiskt, eventuellt dödligt? Hur många bävrar går åt för 300 pounds castoreum?I don't know. Sen önskar jag att innehållsförteckningar ska berätta vad som är i produkten. "Naturlig arom" klingar ju bra i folks öron, då kan man väl lika gärna skriva vad det är? Men grejen var bara att ge ett exempel på hajpad guilt by association-retorik.

Troligtvis så dör bävrarna, men som tidigare sagt så är det säkerligen inte ekonomiskt försvarbart att utvinna just det ämnet ur bävrars anus eller andra ställen på deras kroppar.

300 punds är lite mer än 136 kg (http://bit.ly/15qpmL2), så det är ju inga mängder och jag har svårt att se att det lönar sig att utvinna ämnet från bävrarna. Och det är vanligare att man använder det i parfymtillverkning än i livsmedelsproduktion: http://www.health.com/health/gallery/0,,20588763_11,00.html

Detta med ricinolja kan vi släppa det var bara något som Piotrr fått för sig. Till saken: Ska det vara lite paj med bäveranusglass? Får man höra talas om detta med bäveranusarom så blir man chockad och för resten av livet kommer man avså från glass och småkakor vaniljsås etc etc enligt TS logik. På frågan skulle du vilja äta dina döda svarar jag Helst inte.

#28 "Får man höra talas om detta med bäveranusarom så blir man chockad och för resten av livet kommer man avså från glass och småkakor vaniljsås etc etc enligt TS logik."

Nu var det ju inte TS som jämförde castoreum med människokadaver…

Förstår jag dig rätt om du argumenterar så här: Om man kan äta glass fast man vet att den innehåller castoreum så borde man kunna äta medicin som innehåller människokadaver?

#29 Nej du förstod mig inte rätt. Läs gärna sista meningen…tycker den har en viss tydlighet, men jag kan ha fel. Beståndsdelar ur döda människor vill jag alltså inte äta. Inte heller vill jag ha stamceller från aborterade foster. Allt sånt känns obehagligt. Operera in en död människas hjärta eller njurar bär mig emot också. Men jag kan ta en magnecyl eller antibiotika om jag behöver. Jag kan även fortsättningsvis tänka mig att ta ayurvedisk medicin.

#30 även om du nu vet att den "medicinen" tillverkas bl a av uppgrävda kadaver? Men du kan inte tänka dig att ta emot stamceller eller en njure om du skulle behöva?

Som sagt medicin av kadaver skulle jag inte äta. Hur många varv måste vi gå? Har ni svårt att lyssna idag. Jag har sagt exakt samma sak två gånger. Inte äta kadaver. Inte. Men ayurvedisk medicin som är så mycket mer än det du nämner kan jag tänka mig. Skulle gärna få en rejäl ayurvedisk spabehandling nån gång.

#32 "Som sagt medicin av kadaver skulle jag inte äta. Hur många varv måste vi gå? Har ni svårt att lyssna idag."

Du skrev "helst inte". Det kan betyda lite olika saker och om man pratar om mediciner skulle det till exempel kunna betyda "bara om jag är så sjuk att det verkligen behövs".

Men nu har du klargjort vad du menar, om än med en något opåkallad bitterhet.

#33 Hahaha bitterhet! Önsketänk. Att du inte kunde se att jag skämtade till det. Vill DU äta dina döda? Frågan var lite absurd. Mitt svar nej tack helst inte…jag kanske ska lägga till… …. om det inte är min gamla faster förstås hon lär ha ganska god smak.

#34

😃

Det förekommer alltså inte något bävergäll på det sättet idag, det är ett rent missförstånd. Precis ett sådant missförstånd som sprids av människor som nästan bara tror på missförstånd.

Det bävergäll som tillverkas används däremot inom parfymindustrin.

#36 Ehhh? Nu är det nog du som har missförstått. Läs mitt #24 igen?

Läs allt som skrivits sedan dess.

#39 Det förbättrar tyvärr inget, för din del.

Bävergäll (the real deal från bävrar) används i liten skala i livsmedelsindustrin idag. Det står klart och tydligt i wikilänken. Inga översättningsmissförstånd där.

Det står också klart och tydligt tidigare i tråden att det handlar om försvinnande små mängder castoreum, bävergäll, som används inom parfymindustrin, inte livsmedelsindustrin, men du fortsätter att upprepa missförstånd som om det skulle göra dem mer sanna. 

Det smakar inte vanilj. Det används inte som smaksättare. Du har inget på fötterna.

#41 Suck.

In the United States, castoreum is considered to be a GRAS food additive by the Food and Drug Administration.[10] It is often referenced simply as a "natural flavoring" in products' lists of ingredients. While it is mainly used in both foods and beverages as part of a substitute vanilla flavour,[11] it is less commonly used as a part of a raspberry or strawberry flavoring.[12] The annual industry consumption is very low, around 300 pounds,[13] 

http://en.wikipedia.org/wiki/Castoreum

Vetenskaplig källa?

En hel tråd om bävrar! 🙂

#44 😂

Lite oväntat givet trådstarten. Någon kanske kan koppla tillbaks, hur det är relaterat och om bäverdiskussionen har belyst något om frågan i #0?

Jag fortsätter gärna prata om ayurveda men det vore kul om Piotrr erkände sitt misstag först :)

Men det kan han göra i en annan tråd isf?!

#46 Svältfödd på att ha rätt? 🙂

Har ingen aning om du har rätt eller fel, men om du har rätt förstår jag att du vill mjölka det så mycket det bara går - även om det bara är en obetydlig detalj i ett obskyrt sidospår 😃.

#41 Kan du förklara varför vi inte ska ta hänsyn till wikipedia i frågan om castoreum? Varför stämmer inte uppgiftena som står där? 

Jag har förstått att du vill hävda att castor oil inte kommer från bävrar, och där håller jag helt med! Men det har jag heller aldrig hävdat.

Det är inte vad som hävdas, och Wikipedia är inte en källa utan en sammanställning av information som måste baseras på källor; därför är källan det enda användbara.

Nä, nu tröttnade jag och letade upp lite mer om bävrar. 🙂 Det verkade som om det är fler som har pratat om det:

http://www.backendmedia.se/2013/09/15/kallkritik-experter/

I artikeln finns en länk till en studie om säkerheten vid användandet av castoreum i mat.

Sedan hamnade jag här:

http://www.aktavara.org/news.aspx?r_id=121029

Och här:

http://books.google.se/books?id=k-OIa58hp84C&pg=PA107&dq=castoreum&hl=sv&sa=X&ei=nT80Uv6KJeSp4ASr5YCIDA&ved=0CDYQ6AEwAA#v=onepage&q=castoreum&f=false

Ingen bild. "Äkta vara" citerar: "Hon gissar dock att "bäveraromen" inte är särskilt vanlig". Typ i nivå med att ingen verkar ha några tecken på att det faktiskt används i mat fortfarande.

#53 Hur menar du "ingen bild"? Var det till mig?

google books-länken var för tillfället död pga överbelastning när jag läste den, därför skärmbilden. 

Nu när jag läser den innehåller den rekommendationer för maximalt innehåll i olika typer av produkter.

Vilket är rimligast att livsmedelsproducenter använder?

Vaniljarom från vanilj, som är lätt att odla och som odlas i väldigt stor skala världen över (vanilj produceras i flera tusen ton årligen… ungefär två miljoner kilo/år), eller klägg från en bävers rumpa (vilket det, enligt uppgifter, används ca. 130 kilogram av/år inom industrin…) Ha i åtanke att bävrar inte odlas över huvud taget.

🤔

#55 Ok, då fattar jag.

#56 Tror inte heller att den övervägande delen av vaniljarom kommer från bävrar, men det verkar som det förekommit/förekommer.

Hoppades egentligen bara på att vi kunde återgå till ayurvedadiskussionen. 😎

Förstår inte varför det ska vara så svårt att gå på wikipediainfon. Det verkar överdrivet skeptiskt ;-) "In the United States, castoreum is considered to be a GRAS food additive by the Food and Drug Administration.[10] It is often referenced simply as a "natural flavoring" in products' lists of ingredients. While it is mainly used in both foods and beverages as part of a substitute vanilla flavour,[11] it is less commonly used as a part of a raspberry or strawberry flavoring.[12] The annual industry consumption is very low, around 300 pounds,[13] whereas vanillin is over 2.6 million pounds annually.[14]" Här ser vi att industrin hellre väljer riktig vanilj, men i vissa fall bävergäll. Uppgiften om 300 pounds gäller för livsmedelsindustrin och inte hela industrin. Framkommer inte vilka mängder det rör sig om i övriga industrin. Finns kanske inte samma kontroll som inom livsmedel.

TheresiaW, skapa en egen tråd tack!! 
Eller sluta förstöra denna iaf, det är flera som bett dig, men du vill liksom inte. Jag diskuterar gärna bäver, men inte här!