# Hur förhåller ni er till döden?
Author: [Borttaget]

Ni skeptiker som inte tror på gud, andar/spöken med mera. Hur förhåller ni er till döden?   
Jag menar om ni inte tror på något av ovanstående då borde ni väl hellre inte tro på liv efter detta!?

Jag är livrädd för döden. Därför väljer jag att fösöka tro på det andliga. jag söker mig dit till en tro så att säga. eftersom jag tror att jag skulle må bättre av att tro att döden inte innebär slutet.

Men till er som tror att så är fallet. **Är ni rädda för döden? och om inte. Hur gör ni för att inte vara det.?**

Jag menar. Om döden innebär det totala slutet på all existens så känns livet överhuvetaget så fruktansvärt meningslöst.

Överlevnad, individuellt och art-kollektivt, kan man säga visst. men till vilket pris. Vad spelar det för roll om en art överlever i 500 miljoner år eller i 500 år. Om det inte finns någon som helst mening med livet. Vad strävar vi efter? Om det är någon slags tävling om vilket art som lever längst, men räknar på resultatet.?

Ja! jag likställer livet efter detta med meningen med livet. För som jag sa. Annars känns allt så meningslöst.

## Comment 1
Author: Lorita

Att dö är som att somna, det är slut lika som början var när vi föddes.

Vidare det lever vi i våra handlingar och det avtryck vi gett när vi fick äran att leva ett liv. Så vist finns vi kvar i form av dom minen vi lämnar till eftervärden.

## Comment 2
Author: [Borttaget]

Minnen!? Är inte det egentligen bullshit. Det är bara kända personer som blir ihågkommna. Hur många tror du kommer komma ihåg dej tex om hundra år efter du dött?

Visst familjen, de närmsta kommer minnas dej, men efter att de har dött finns det inte en själ som tänker på dej. Ta tex dina släktingar som levde på 1800 talet, hur många minns dom?

Visst lever dom i oss via DNA och gener, men vem bryr sig om det? Och tänk de som inte får barn, tänk de barn som bara levde en kort stund på jorden...

Sorgligt. :/

## Comment 3
Author: Klass

#0

Jag är skeptiker. Jag är skiträdd för döden. Jag tror inte på något liv efter döden.

Jag försöker också tro och önska, men det går inte eftersom jag inte kan lura mig själv.

Att vara rädd för döden är inget bra argument för att det finns ett liv efter detta.

## Comment 4
Author: Lorita

bullshit, nej det är det avtryck som du och jag hör som är betydelsefullt för framtiden inte dom stora stjärnorna, det är alla vi små med tankar, värderinger och kunskap som vi för vidare det som lever i nästa generation.

För mig blev det väldigt uppenbart när min pappa dog han arbetade som lärare och jag har många år efteråt träffat hans elever som berättat minen från skoldiden med honom som lärare. Han lever i det han förmedlade vidare, som du och jag lever genom att ge tankar till vår omvärd som sen mixas och förs vidare i flera generationer framåt.

Inte våra namn utan våra tankar, det är det som är livet. När min svärfar dog för 5 år sen, då fick han så fort han blev sjuk väldigt stort behov att berätta alla minen han hade från sin barndom och sin far och deras hästar. Innan han blev sjuk så nämde han inte ett ord om hästarna under hans uppväxt och så helt plötsligt så bara fylle han på kunska på erfarenhet till mig.

Jag försöker nu föra det vidare + allt det alla andra gamla hästkarar och kvinnor givit mig genom åren, varvat med mina egen lärda kunskaper, erfarenhet som för oss framåt och som ger livet mening.

## Comment 5
Author: Morphogenesis

Jag tror inte på något liv efter döden, det är just därför jag finner mening i att leva. Varför slösa bort massa tid som man aldrig får tillbaka? Kan inte säga att jag egentligen är rädd för att dö, men har en oerhört stark vilja att leva, oerhört stark självbevarelsedrift. Kan inte förmå mig själv att försöka lura mig att tro på någonting jag faktiskt inte kan TRO på, bara för att detta någonting lovar ett liv efter detta. Hur gör man då? Är inte det mer önsketänkande? Lite mer "hoppas hoppas hoppas det här är sant, för det vore ju så himla bra"?

## Comment 6
Author: radio

#0, Evangeline90

_"Ni skeptiker som inte tror på gud, andar/spöken med mera. Hur förhåller ni er till döden?_

_Jag menar om ni inte tror på något av ovanstående då borde ni väl hellre inte tro på liv efter detta!?"_

Riktigt, jag tror inte på något liv efter döden.

_"Jag är livrädd för döden. Därför väljer jag att fösöka tro på det andliga. jag söker mig dit till en tro så att säga. eftersom jag tror att jag skulle må bättre av att tro att döden inte innebär slutet."_

Är inte vidare rädd för döden. Inte alls faktiskt. Men det kan ju ändra sig.

Att tro på något andligt bara för att man inte vill att det ska ta slut, alltså en irrationell tro, är nog inte alls ovanligt.

_"Men till er som tror att så är fallet. **Är ni rädda för döden? och om inte. Hur gör ni för att inte vara det.?"**_

Jag gör inte på något sätt. Kanske försöker leva i nuet? Någon har sagt: "Jag tror inte på pärleporten, därför skapar jag mitt paradis på jorden"

_"Jag menar. Om döden innebär det totala slutet på all existens så känns livet överhuvetaget så fruktansvärt meningslöst."_

För mig har det inte varit så vidare meningslöst att se sina barn födas, ta sina första steg. Att bli kär, att älska... Man kan skapa någon meningsfullt varje dag :-)

_"Överlevnad, individuellt och art-kollektivt, kan man säga visst. men till vilket pris. Vad spelar det för roll om en art överlever i 500 miljoner år eller i 500 år. Om det inte finns någon som helst mening med livet. Vad strävar vi efter? Om det är någon slags tävling om vilket art som lever längst, men räknar på resultatet.?"_

Måste det finnas en djupare mening med livet? För mig räcker det att livet i sig har en mening, ungefär som den där kalla ölen på en varm strand har en mening - Jag behöver inte fundera på vad som kommer efter, när ölen är slut och solen gått ner.

_"Ja! jag likställer livet efter detta med meningen med livet. För som jag sa. Annars känns allt så meningslöst."_

Så det meningsfulla med ditt liv är det du hoppas ska komma efter själva livet?

Om du vill, håll kvar vid din tro. Men för tusan, lev som om det inte skulle komma något efter livet.

## Comment 7
Author: [Borttaget]

_#0_

_Jag är livrädd för döden. Därför väljer jag att fösöka tro på det andliga. jag söker mig dit till en tro så att säga. eftersom jag tror att jag skulle må bättre av att tro att döden inte innebär slutet._

Ja, livrädd är ju ett ovanligt träffsäkert ordval.

Om du nu lyckas lura dig själv att döden inte finns, så blir väl detta livet riktigt meningslöst? Det gôtta kommer ju först i nästa. Bara att härda ut i denna jämmerdal tills liemannen kommer som en befriare?

Döden känns onekligen skrämmande. Men då har jag också ångest för att gå och lägga mig på kvällen. Det är ju lite "lilla döden".

Men att vara död innebär ju per definition att inte leva, så nej, this is it.

Kanske inte så jävla kul alla gånger, det medges. Men det är det bästa vi någonsin kommer att ha varit med om.

## Comment 8
Author: [Borttaget]

#7

"Men då har jag också ångest för att gå och lägga mig på kvällen. Det är ju lite "lilla döden"."

Är det DET som är lilla döden...jag trodde det var något helt annat;))

## Comment 9
Author: [Borttaget]

#8

De kan med fördel kombineras...

## Comment 10
Author: radio

#7

_"Men då har jag också ångest för att gå och lägga mig på kvällen. Det är ju lite "lilla döden"."_

DET kan jag däremot känna viss rädsla för. Ska jag somna i tid osv. Seriöst.

## Comment 11
Author: [Borttaget]

Man kan tro på att livet fortsätter efter döden.

Att tro att allt tar slut är också en tro...

## Comment 12
Author: radio

#11

_"Att tro att allt tar slut är också en tro..."_

Det du kallar tro är något vi andra kallar vetenskap. Men visst kan livet fortsätta efter att vi förlorat allt som håller livet uppe, det är dock en filosofisk diskussion, inte en vetenskaplig.

Vi kan inte veta någonting, vi kanske bara är en fantasi i en amöba. Men det är inte ett vidare smart sätt att förhålla sig till sin omgivning.

## Comment 13
Author: [Borttaget]

#12

Är det fullständigt omöjligt att ha en filosofisk disskussion på denna sajt?

Men kul att du säger att vi inte kan veta nåt. Men vaddå smart.... nu hänger jag inte med längre... menar du att det är osmart att tro att livet fortsätter efter döden?

Vid svar ja - varför?

## Comment 14
Author: radio

#13

"Är det fullständigt omöjligt att ha en filosofisk disskussion på denna sajt?"

Nej, men då ska det vara klart att det är så. Vi har ganska bra koll på att jorden snurrar runt jorden, men i en filosofisk diskussion skulle den sanningen kunna vara en dröm eller något man drogats till för att tro osv. Man bör nog veta vad man pratar om.

_"Men kul att du säger att vi inte kan veta nåt."_

Jag ser ytterst sällan skeptiker säga att vi vet och att vi är säkra. Motbevisa mig (har för mig att jag bett dig förr).

Som skeptiker kommer man mest med troliga alternativa förklaringar som har större vetenskapligt stöd. Du kanske tror att man kan se människors framtid i stjärnorna, jag frågar vad du har för stöd för det och berättar om saker som confirmation bias och cold reading.

Om det nu gäller astrologi vore det väldigt enkelt att visa att det stämmer, något ingen hittills kunnat visa på medan man många gånger kunnat peka på andra funktioner som ger de "astrologiska" resultaten.

Det heter "vetenskap" att göra sådana studier. Men fortfarande är sådant aldrig annat än förmodade sanningar. Vi kan aldrig verkligen veta om en sak alltid faller ner mot jorden, en vacker dag kan det ju faktiskt vara tvärt om.

_"Men vaddå smart.... nu hänger jag inte med längre... menar du att det är osmart att tro att livet fortsätter efter döden?"_

Du kan väl titta på förklaringen jag gav vid stjärntydning. Det saknas vetenskapligt stöd. Kan du eller någon annan påvisa att man verkligen skulle kunna kunna prata med döda, att man överlever sin död eller något liknande så kommer saken i en annan dager - men ingen har klarat det lika lite som att någon kunnat visa att man får skoskav av äta bananer (ingen kan bevisa att man inte får skoskav av att äta bananer, trist - men så är det faktiskt).

Jag förstår att det är jättetråkigt när man tror på något, men du är inte ensam. Halva världen tror och påstår saker med samma frenesi och tro som du, ibland saker som är helt paradoxala... Varför ska vi tro på just dig? Ingen av alla dessa troende har någonsin kunnat påvisa något paranormalt.

Jag skulle tycka det vore skitkul om det finns, men jag tror inte det minsta på att det gör så. Sorry.

EDIT: Har för mig att du inte tror på homeopatika. Där har du något som massor människor "vet" fungerar, varför tror du inte på det då?

## Comment 15
Author: [Borttaget]

#14

so.. let´s agree to disagree...

## Comment 16
Author: eldirkadjo

#0,

Jag går inte runt och är rädd för döden och har nog heller aldrig haft problem med att acceptera att livet tar slut när min hjärnaktivitet en dag avstannar. Jag har dock haft en panikattack för några år sedan som fick mig att inse att jag nog inte vill dö. :-)

Vad jag aldrig riktigt förstått är hur man kan få sig själv att tro på något bara för att man vill att detta något ska vara sant, och för att man tror att man mår bättre av att tro detta något. Kanske har jag undermedvetet också sådana trosföreställningar av någon typ, men det ögonblick jag inser att jag bara tror på det för att jag "vill att det ska vara sant" - hur kan jag då fortsätta tro på det? Det ter sig omöjligt. Förutsatt att man accepterar att det finns en objektiv verklighet som inte påverkas av vad vi människor tror om den (en metallkub i en stängd trälåda förvandlas inte till en gummiboll bara för att någon vill tro att trälådan innehåller en gummiboll, etc..).

Det finns såvitt jag vet inga hållbara bevis för ett liv efter döden, och med tanke på vad vi vet om hur livet uppstod (universums storlek, planetens "födelse", livets utveckling från att ha varit en enkel självreplikerande molekyl, etc.) så verkar det för mig omöjligt att föreställa sig att det skulle finnas ett liv efter att våra biologiska processer slutar. Har bakterier ett liv efter döden, t.ex? Därmed inte sagt att jag vet med absolut säkerhet att det inte finns liv efter döden, men i praktiska termer vill jag hävda att det känns självklart för mig att det inte finns.

Hur man ska hantera detta om man dagligen räds döden, det vet jag inte. Hur länge har du trott på ett liv efter döden? Hur tänker du dig att en dag i detta efterliv skulle se ut?

## Comment 17
Author: Maria

Jag är ju visserligen troende men det är ju faktiskt ingen garanti för att man inte är rädd för döden.

Livet här och nu är det som betyder mest.

## Comment 18
Author: [Borttaget]

Jag är inte rädd för döden, det är ett faktum som vi alla ska genomgå. Själva döden är jag inte rädd för då jag varit ofödd i så många miljarder år och det gjorde inte ont.

ATT dö är alltid skrämmande. Man vill ju inte dö en lång och plågsam död.

Religioner och tro på andeliv är tillverkat av människan för att vi ska känna en tröst av det oundvikliga. Många har så miserabla liv så att de önskar att de blev återfödda så de kunde "starta om igen".

Detta kan även kännas av den som är lycklig och "har allt". Det är ju alltid tråkigt att livet tar slut men ju förr vi förstår ATT livet tar slut och att det (förmodligen) inte existerar något efterliv så kanske vi tar vara på våra korta liv vi har och börjar bry oss om varandra i stället.  
Jag tror nämligen att om vi verkligen brydde oss om varandra, hörde av oss till släktingar, äldre m fl så skulle inte ångesten att livet tar slut vara lika stor. Självfallet hade en hel del bedragare som medium och andra charlataner blivit arbetslösa men de hade inte gett falska förhoppningar till folk.

Jag brukar alltid citera ett avsnitt ur Tim Minchins underbara låt STORM som på ett bra sätt förklarar min, och många andras, syn på livet:

**_Isn’t this enough?  
Just this world?  
Just this beautiful, complex  
Wonderfully unfathomable world?  
How does it so fail to hold our attention  
That we have to diminish it with the invention  
Of cheap, man-made Myths and Monsters?  
If you’re so into Shakespeare  
Lend me your ear:  
“To gild refined gold, to paint the lily,  
To throw perfume on the violet… is just fucking silly”  
Or something like that.  
Or what about Satchmo?!  
I see trees of Green,  
Red roses too,  
And fine, if you wish to  
Glorify Krishna and Vishnu  
In a post-colonial, condescending  
Bottled-up and labeled kind of way  
That’s ok.  
But here’s what gives me a hard-on:  
I am a tiny, insignificant, ignorant lump of carbon.  
I have one life, and it is short  
And unimportant…  
But thanks to recent scientific advances  
I get to live twice as long as my great great great great uncles and auntses.  
Twice as long to live this life of mine  
Twice as long to love this wife of mine  
Twice as many years of friends and wine  
Of sharing curries and getting shitty  
With good-looking hippies  
With fairies on their spines  
And butterflies on their titties._**

## Comment 19
Author: [Borttaget]

Är inte rädd för döden för egen del då jag försonats med att skiljas från min kropp..dvs blivit vän med döden.

Många av de som fått en dödsdom lär sig fånga sin sista tid...andra deppar ihop...vi är alla olika men det gemensamt att vi alla ska av-lida.

## Comment 20
Author: Aviendha

Om man lever detta liv och hela tiden hoppas på en uppföljare för att uppleva mening, vad säger att man ska finna lyckan då och inte, liksom nu, fortfarande hoppas att "där framme! bara jag kommer dit blir jag lycklig!"?

För mig känns det lite som hur en del människor resonerar, ex. "om bara hade X så skulle jag vara lycklig". X kan vara ett bättre jobb, smalare midja, ett barn eller ett marsvin. Tyvärr är det väldigt ofta så att när X väl träder in i ens liv så är allt frid och fröjd - ett tag. Sen byts X ut mot Y. "Om jag bara hade Y så skulle jag vara lycklig".

Eller är uppföljaren en ren förlängning på nuvarande liv? Då blir det väl ännu mer meningslöst, detta meningslösa liv gånger 2 (eller antalet gånger/tid man tror att efterlivet varar).

För att svara på frågan; ja, ATT dö kan skrämma mig lite. Har ingen lust att plågas. Men min död som sådan är en lika självklar del som att det blir måndag igen nästa vecka. Något jag måste göra till slut och eftersom det inte är något jag kan påverka så kan jag försöka att strunta i det. "Att oroa sig för morgondagen förstör bara dagen du nu lever i" var det någon som sade och det ligger väl något i det, i varje fall när det gäller saker som inget i världen kan ändra på. Som att man en dag ska kasta in handduken.

Livet i sig kan vara rätt häftigt, och i stället för att försöka tro på olika saker (och egentligen önskar jag på ett sätt att jag kunde tro, det verkar ge en hel del trygghet) så försöker jag hellre skapa mig det liv som ger mig mening. Ett syfte så gott som något att lägga energi på.

## Comment 21
Author: [Borttaget]

Evangeline !

LIVET FORTSÄTTER EFTER DÖDEN !

(Det tar faktiskt **aldrig** slut)

Själens energi är oförstörbar

Kolla denna tråd :  http://illuminati.ifokus.se/discussions/4d71439fb9cb462221059862-livet-efter-doden#discussions-6

## Comment 22
Author: [Borttaget]

Efter att ha läst den tråden vill jag att livet ska ta slut nu genast. Det finns inget hopp för mänskligheten.![Rynkar på näsan](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-frown.gif "Rynkar på näsan")

## Comment 23
Author: eldirkadjo

Jag undrar, halvt retoriskt, om det generellt sett finns en negativ korrelation mellan självinsikt och självsäkerhet.. (Dunning-kruger, antar jag? :p)

## Comment 24
Author: [Borttaget]

#20

du begår ett mistag när du blandar ihop dem som tror på att livet fortsätter efter döden, med dem som bara hoppas på det. det är två helt olika saker...

## Comment 25
Author: Aviendha

#24 Hur blandar jag ihop dem? Är det för att jag använder ordet tro i trede styckets parantes? Isf misstolkar du mig. Jag vänder mig till TS som uppenbarligen hoppas.

## Comment 26
Author: Klass

#24 #25

#21 VET, och bevisar detta genom att hänvisa till en tråd på Illuminati i Fokus.

Jag är inte övertygad. Ännu.

## Comment 27
Author: Aviendha

#26 StaffanM ja, TS är ju Evangeline90 :) Eller misstolkar jag dig?

## Comment 28
Author: Klass

#27 Jag tror att du tolkar mig rätt. Jag menar bara att denne StaffanM ibland (för att vara snäll) inte har särksilt trovärdiga "källor" till sitt vetande.

## Comment 29
Author: [Borttaget]

#25

håller med dig om att Ts verkar tillhöra kategorin som hoppas......

## Comment 30
Author: [Borttaget]

Dags att syna dina kort Klass.

Vilka källor är det ?

## Comment 31
Author: Maggan63

Oj, vilken negativ energi som utvädras i flera inlägg här. Humöret sjunker rejält. Precis som med religion, varsågod och tro på vad du vill men pådyvla inte din religion på mig som den enda rätta. Allt är inte bara svart eller vitt här i världen.

Alla har rätt till sin åsikt huruvida livet efter döden existerar men att gå in i en disskusion med en som inte tror eller tror blir ju bara en fajt i vem som har rätt, onödigt att slösa energi på det. Ingen kommer att leva för evigt så alla kommer att få svar på denna stora fråga...

Förutom för de som inte tror då...för då blir det ju helt svart/tyst/nada när medvetandet/hjärnan dött, de kommer inget få veta...Gud så trist det låter....Jag behåller nog min tro på ett liv efter detta bara för att det verkar mycket roligare så...För jag är positiv till både livet och döden...Tjohej!

Kram till er alla ![Tungan ute](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 32
Author: eldirkadjo

#31

Så du menar att man måste tro på detta efterliv för att det ska finnas? Det låter konstigt. Och varför tror du att vi är negativt inställda bara för att vi inte tror på ett liv efter döden?

Och du "behåller nog \[din\] tro på ett liv efter detta bara för att det verkar mycket roligare så", du bryr dig alltså inte om vad som är sant och inte. Då finns det ju inte så mycket att säga.

Nej, jag ska nog tro att jag har några miljarder på banken, det är mycket roligare så. Alla som inte tror att de har några miljarder på sitt bankkonto är så negativa. Jag är positiv.

## Comment 33
Author: Maggan63

#31 Jag trodde skeptiker inte trodde på nått efterliv, så det låter konstigt...Jag har inte påstått att man är negativ bara för att man inte tror på ett liv efter detta utan att det var negativ energi i flera av inläggen på denna sida.

Och du får tro på precis vad du vill...inget jag kommer att lägga mig i och slösa energi på precis som att jag kommer att tro på det jag vill utan att pådyvla dig mina troenden.

Detta är bara en oförtruten kamp i att ha rätt i sin sak...

Att tro att man har miljarder på banken...det kallar jag för positivt tänkande ![Flört](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 34
Author: Maggan63

#32 ...menade jag förstås.... ![Tungan ute](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-tongue-out.gif "Tungan ute")

## Comment 35
Author: eldirkadjo

#33

Jag uppfattade ditt "gud så trist det låter" som om du tyckte att alla som inte tror på ett efterliv är torrbollar, men jag kanske övertolkade dig.

*   _Detta är bara en oförtruten kamp i att ha rätt i sin sak..._

Trådstartaren frågade ju uttryckligen om allas förhållande till döden, så att detta diskuteras här kan ju inte anses särskilt konstigt. Dessutom är det mig veterligen bara en som uttryckt att han "vet" något med absolut säkerhet (istället för att tro i varierande grad), och han tillhörde inte skeptikerna.

Förövrigt är väl detta relaterat till skepticism också så tillvida att det är dumt att basera beslut och handling på något man inte har några belägg för. Om man av någon anledning tar beslut här och nu som baseras på en tro på ett efterliv (som sen kanske inte kommer), då är det inte längre bara "_en oförtruten kamp i att ha rätt i sin sak_" utan en fråga om att basera sina livsbeslut på den bästa kunskapen man har tillgänglig för stunden. Tänk om någon spenderar sina år bara väntandes på att få komma till nästa liv. Vilket slöseri.

## Comment 36
Author: Maggan63

#35 Det som skulle vara intressant (för mig då) om man gick in i en diskussion med öppet sinnelag, där man diskuterar bägge sidor varför man tror som man gör utan att man skall övertyga varandra vad som är rätt o fel. Man övertolkar nog lite till mans och säkert misstolkar vad andra menar egentligen.

Har iallafall märkt att diskussionerna är mer hätska på den här sajten...och kanske det ska vara så när man utbyter åsikter av skilda slag.

Jag är inte heller troende i kyrkans mening, så för mig har inte tron på ett annat liv efter detta alls med religion att göra, utan jag har alltid trott på det som ett naturligt inslag efter döden ända sen jag var liten.

Torrbollar kommer från dig o inte mig...Det låter trist för mig då att det skulle bli helt svart/tyst/ingenting om man inte tror alls...svårt att tro att bara tanken /själen försvinner och blir ingenting, vart tar energin vägen kan man undra då...

Att man vet "något" kan ju ha med egna erfarenheter i ämnet att göra...

Jag sitter inte iallafall och väntar på döden om du nu tror det...och jag tror inte att andra gör det heller...Och om någon nu skulle göra det så kanske det är den människans mening med livet...vad vet vi...

Jag är också skeptiskt i mycket av detta och jag vet att en del oärliga människor gärna profiterar på andras tro och (o)lycka. Det finns många lurendrejare som utger sig för annat samma som överallt annars. Man ska inte tro allt man ser och hör...

Vi får veta en vacker dag hur livet egentligen förhåller sig till döden...Här kommer vi inte så mycket längre..Lämnar denna diskussion nu...

Lev och må gott! ![Cool](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-cool.gif "Cool")

## Comment 37
Author: [Borttaget]

#36

"Vi får veta en vacker dag hur livet egentligen förhåller sig till döden."

Nej, Inte om de förnuftiga har rätt.

## Comment 38
Author: Klass

#37

Det är ju det som är lite orättvist.

Om man tror på ett liv efter detta så får man veta att man hade rätt, om man inte tror på ett liv efter detta får varken de som tror eller de som inte tror veta det.

## Comment 39
Author: [Borttaget]

#38

Inte riktigt. Det finns fyra möljigheter:

1.  Man tror att det finns ett efterliv, men det gör det inte.
2.  Man tror inte på ett efterliv och det finns det inte heller.
3.  Man tror att det finns ett efterliv, och det finns det minsann.
4.  Man tror inte på ett efterliv, men det finns ett.

I 1 och 2 händer inget.

I 3 blir det ett "Vad var det jag sa?"-ögonblick och i 4. ett "Åh, fan!"-d:o.

## Comment 40
Author: eldirkadjo

#39

Det borde väl finnas totalt sex alternativ eftersom man teoretiskt skulle kunna anse att det inte finns tillräckligt bra bevis varken för påståendet "det finns ett efterliv" eller påståendet "det finns inte ett efterliv". Alltså:

*   Man vet inte om det finns ett efterliv eller inte, men ett efterliv finns.
*   Man vet inte om det finns ett efterliv eller inte, men ett efterliv finns inte.

## Comment 41
Author: [Borttaget]

#40

Sådär kan man hålla på.

Multiplicera allt med två eftersom att man kanske upplever ett efterliv, men kan inte verifiera det.

## Comment 42
Author: jaerven

#41

Den sista versionen var kul, eller övertolkar jag dig om jag tolkar det som: En skeptiker dör, och upptäcker att han har ett liv efter döden. Men han vägrar godkänna det efter som han inte kan bevisa det vetenskapligt.

## Comment 43
Author: radio

#42

**"Den sista versionen var kul, eller övertolkar jag dig om jag tolkar det som: En skeptiker dör, och upptäcker att han har ett liv efter döden. Men han vägrar godkänna det efter som han inte kan bevisa det vetenskapligt."**

En skeptiker känner till att man inte alltid kan lita på sina upplevelser, så lite rätt har du där.

Anser du att man alltid ska lita på sina upplevelser?

## Comment 44
Author: piotrr

Jag vet att jag har svarat på en liknade fråga här tidigare. Jag tror inte på något sätt att mitt svar är "typiskt" för skeptiker, men såhär tänker jag:

Döden är en tröst. Inte för att jag ser fram emot den, utan för att den innebär att allting tar slut, att oavsett vad som händer, hur man ställer till det eller hur mycket gott man gör så kommer man, helt säkert, att en dag sluta leva. Så mycket annat förändras, måste förändras, men just detta tror jag inte kommer att ändras: Du kommer att dö, och allt tar slut.

För mig är det en säkerhet i en osäker värld. En fast punkt som inte ändrar på sig. Av alla de förändringar som vore extremt osannolika som telepati (wow!), telekinesi (måste ha!) och så vidare, tror jag att just återuppståndelse från döden vore det som skulle skaka om min världsbild allra mest. Möjligtvis med undantag för tidsresor, men det är ungefär samma sak.

Eftersom jag inte tror att något speciellt händer efter döden, man slutar fungera och börjar brytas ner, så har jag själv ingen direkt inställning till döden. Den kommer liksom när den kommer oavsett vad jag gör. Men eftersom andra människor har en massa åsikter om döden, har jag också behövt ta ställning till deras åsikter. Några av dem är:

**"Livet är meningslöst om döden är slutet"**. Inte alls. En film blir inte meningslös för att den tar slut. En staty är inte meningslös för att den är begränsad i form eller rörelse. En tavla är inte meningslös för att den är en viss storlek. En god gärning är inte meningslös för att den är enskild. Men också för att mening är något som vi fyller saker med, inte något som de har från början. Vad är "meningen" med en bit papper? Om du skriver något klokt på pappret är det väl en god mening, men var det "meningen" att just det pappret skulle ha just den texten? Det tror inte jag. Så fyll ditt liv med mening, med goda saker, med underbara stunder och lämna världen lite bättre - enligt din mening - än vad den var när du kom in i världen.

**"Människor som inte tror på livet efter detta är omoraliska."** Detta hör man oftare från religiösa människor. Det är inte det minsta sant. Jag tror inte ens att det är sant för religiösa människor, för jag tror inte att de "bara är snälla för att belönas i efterlivet". Jag tror att de, precis som jag, är snälla för att det funkar i det här livet, för att det är trevligt, för att det känns bra. Människor som skriver såhär har nog inte tänkt efter riktigt om hur de själva fungerar, och tror att andra människor, alltså som jag, skulle fungera HELT annorlunda.

Jag går tillbaka till ditt meddelande:

\> _"Jag är livrädd för döden. Därför väljer jag att fösöka tro på det andliga. jag söker mig dit till en tro så att säga. eftersom jag tror att jag skulle må bättre av att tro att döden inte innebär slutet."_

Du vet säkert själv att det du beskriver här brukar kallas för önsketänkande: Vi VILL att något skall vara på ett visst sätt, så då ÖNSKAR vi oss att det är det. Men det fungerar inte, inte för något. Det ger oss kanske en bättre känsla en stund, men det hjälper inte mot rädsla, det hjälper inte mot inbrott och det hjälper inte mot olycka.

\> _"Ja! jag likställer livet efter detta med meningen med livet. För som jag sa. Annars känns allt så meningslöst."_

Det låter nästan som att du säger att döden är meningen med livet, och det låter ju - om du ursäktar - helt vrickat. För mig är LIVET meningen med livet, och döden bara slutet på livet. Som med filmen. Det är inte slutet som är meningen, utan innehållet.

Om livet efter detta är meningen med livet vi har nu, betyder det att nästa liv också behöver ha en mening, som finns i livet efter DET livet? Jag förstår inte. Varför inte bara leva DET HÄR livet? Jag tror att detta är ett exempel på ett svar på en fråga som blir mer invecklad än vad frågan var.

## Comment 45
Author: piotrr

#2, Evangeline,

\> "Minnen!? Är inte det egentligen bullshit. Det är bara kända personer som blir ihågkommna. Hur många tror du kommer komma ihåg dej tex om hundra år efter du dött?"

Om du ger 100kr till en tiggare, och hon bara kommer ihåg det i ett år, betyder det att du lika gärna hade kunnat låta bli att ge bort pengarna? Betyder det att det blev meningslöst? Jag tycker inte det. Vad tycker du?

\> "Visst lever dom i oss via DNA och gener, men vem bryr sig om det? Och tänk de som inte får barn, tänk de barn som bara levde en kort stund på jorden..."

Tänk på hur otroligt många barn som bara levde en kort stund på jorden som det måste samlas i livet efter detta. Och tänk på alla som blivit mentalsjuka. Och tänk på alla som blev gamla och dementa. Vilken version av dem är det som man möter i himlen eller Nirvana\*?   
  
(Nirvana är ett dåligt exempel, eftersom det inte är någonting.)

## Comment 46
Author: piotrr

#24, MargaretaA,

Evangeline var föredömligt ärlig när hon skrev att hon väljer att försöka tro på livet efter döden för att hon är livrädd för döden.

Det skulle hedra dig om du erkände det också.

## Comment 47
Author: [Borttaget]

#46

Erkänner vad?

Det är lika mycket tro att allt tar slut efter döden som att tro det finns en fortsättning... För med handen på hjärtat så finns det ingen som vet och kan bevisa varken det ena eller andra.

## Comment 48
Author: olaka

#47

Nja, ett efterliv är ett positivt uttalande, på samma sätt som existensen av enhörningar är det. Om man inte tror på enhörningar är ju detta inte en tro, eller?

Slutligen motbevisa efterlivet är ju lika omöjligt som att motbevisa enhörningar, men den samlade forskning på de sätt som ett efterliv skulle kunna manifestera sig i ett fysiskt universum visar tyvärr att det lutar åt att livet tar slut när hjärnan dör.

## Comment 49
Author: Lorita

Enhörningar finns men idag kallar vi dom noshörningar och dom har ett något mindre romantiskt utseende ![Tyst](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-sealed.gif "Tyst")

## Comment 50
Author: piotrr

Och ett mycket sämre humör!

## Comment 51
Author: [Borttaget]

#48

rätta mig om jag fel eller jämställer du tron på ett liv efter detta med tron på enhörningar????

## Comment 52
Author: eldirkadjo

Det är väl en ganska bra liknelse? Finns inga bevis för att de skulle finnas och det går heller inte att någonsin bevisa att de inte finns, däremot kan man resonera sig fram till att båda är ganska osannolika genom att titta på vad vi faktiskt vet.

## Comment 53
Author: FilipSoderholm

#51

Förstår du _verkligen_ inte varför det är en jämförelse som ligger nära till hands? Det är klart att du gör, egentligen.

## Comment 54
Author: radio

Det är intressant att höra hur troende tänker på tro till skillnad på skeptiker.

Som skeptiker är man klar och tydlig, saknas evidens då anser man... Att det saknas evidens och att fenomenet troligen inte finns eller fungerar.

Troende är väldigt ambivalenta, deras bedömning av vad som är troligt eller inte troligt saknar tydlig logik. Det verkar som om troende är väldigt påverkbara när det gäller vad de ska tro på. En nyläst bok om UFO:n så finns det självklart att flygande tefat finns, en YT-snutt med Dianas död så är man helt övertygad om att hon mördats osv.

## Comment 55
Author: olaka

#51 Jag rättar dig inte, för du har inte fel!!!

## Comment 56
Author: [Borttaget]

#53

Nej jag förstår faktiskt inte det.

## Comment 57
Author: Truthdetective

Reinkarnation mitt herrskap, reinkarnation!

Den som lever får se. Eller?

## Comment 58
Author: olaka

#56

Liknelsen är att båda sakerna saknar några som helst rationella belägg för att de finns.

## Comment 59
Author: olaka

#57

belägg för ett sånt påstående?

(en anekdot om att man mentalt misshandlat ett barn så att det trodde att det var med i andra väldskriget duger inte i min värld)

## Comment 60
Author: [Borttaget]

#58

Du/ni (skeptiker) menar alltså att bara för att man tror på något "irrationellt" (i skeptikers ögon) så måste man tro på allt annat "irrationellt"också?

Sorry så enkelt är det inte.

## Comment 61
Author: olaka

#60

Var skrev jag det? Det står dig fritt att tro vad tusan du vill, vad jag argumenterade för var att tron på livet efter döden var ett positivt uttalande och därför behövde beläggas för att betraktas som rationellt (och det rationella är viktigt för en skeptiker).

Jag förkastar alltså din tro på ett liv efter döden, för att et inte finns några rationella belägg för det. Jag säger med det alltså inte att jag definitivt ansluter mig till uttalandet "det finns INGET liv efter döden" framförallt för att det inte går att bevisa ett negativt uttalande, men däremot kan jag sträcka mig till att jag lutar åt att jag tror det

\*dels därför att alla belägg jag sett för ett liv efter döden har varit så felaktiga och tramsiga och

\*dels för att jag inte sett några bra belägg för dualism, vilket jag ser som ett nästan nödvändigt kriterium för ett liv efter döden.

## Comment 62
Author: [Borttaget]

#61

naja. jag tar mig friheten och rätten att tro på det jag tror på. Sedan ger jag dig och alla andra samma rätt.. kanske är det inte alltid detsamma.. oavsett orsak...

## Comment 63
Author: olaka

#62

Hallå, är det nån hemma?!

Vad argumenterar du mot nu? Jag skriver att du får tro på vad du vill och du kommer med det där inlägget?!

## Comment 64
Author: Maria

#60 Jag vet ju att du tycker Gudstro är irrationellt men andar, astrologi osv. helt OK.

#61 En helt godtagbar och logisk förklaring tycker jag (och framförallt respektfull)

Jag har ju insett efter att flitigt läst inne på Ateism iFokus att man faktiskt kan vara ateist och hur flummig som helst![Förvånad](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-surprised.gif "Förvånad")

Detta har jag aldrig fattat innan.

Jag har väl inte tagit mig tid att sätta mig in i det hela men för mig blir det lite förvirrande.

Man proklamerar stolt att man är Ateist och sedan kryper det fram att man tror på både det ena och andra och eldar rökelse för fullt.![Flört](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

För mig blir det lika motsägelsefullt som det är att tro på Gud för någon icketroende.

(men jag inser att jag inte förstått ordet ateism innan)

Ursäkta OT (som vanligt)

## Comment 65
Author: eldirkadjo

#64

Ordet "ateism" är ju extremt brett egentligen då vem som helst som inte tror på en gud kan använda det, och även om jag personligen gärna hade sett att det också implicerade någon typ av allmän skepticism och/eller en naturalistisk världsåskådning så är det ju omöjligt att sätta upp regler för vilka som ska få kalla sig ateister eller inte. :-)

Det är därför jag undrar lite om det inte kan vara ett misstag att insistera på att lyfta fram att man är ateist, i alla fall utan att berätta _varför_ man är en ateist. Uttrycket är ju trots allt ganska intetsägande, och min ateism är ju egentligen bara en bieffekt av min världsåskådning som faktiskt innehåller lite mer än bara påståendet "det finns nog ingen gud".

Ateism är bara ett "symptom" så att säga, anledningen till varför man kallar sig ateist är väl mer intressant..

## Comment 66
Author: Maria

#65 Jo, jag har ju förstått bredden så att säga![Flört](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört") och jag menar givetvis inte att peka på vilka som ska "få kalla sig ateister" eller inte.

Jag hoppas det framgick.

Det var väl snarare min egen förvåning jag försökte sätta på pränt.

## Comment 67
Author: [Borttaget]

#64

Vart har jag sagt att jag tycker Gudstro är irrationellt? men för övrigt håller jag med dig. Det är  verkligen totalt irrationellt att att tro på andar och astrologi... också.... men när har jag har nånsin gått ut med att jag skulle vara rationell?

För övrigt har jag aldrig eldat rökelse - jag tycker det luktar pyton ![Skrikandes](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-yell.gif "Skrikandes")

## Comment 68
Author: Maria

#67 Jag uppfattade det så i #60

## Comment 69
Author: [Borttaget]

#68

okej men det var inte så jag menade ![Flört](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")

## Comment 70
Author: chik

Ateism för mig..[Nationalencyklopedin](http://sv.wikipedia.org/wiki/Nationalencyklopedin "Nationalencyklopedin") beskriver ateism som "åsikten att det inte finns någon gud". [\[3\]](http://sv.wikipedia.org/wiki/Ateism#cite_note-2)...

Gud för mig är Jaget.Men det är mina tankar.

Jag har egna Gudar..

\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_\_

Döden!! Är något som vi alla råkar ut för..

O det är nog inget som man kan sitta o tycka om innan man har varit o trampad i det...

Väldigt lätt o tycka...

Döden kan bara komma.Vilket ni nog alla bara vet..Du kan resa dig o snubbla o slå ihjäl dig eller gå o lägga dig o aldrig vakna..

Rädd för döden är jag inte.Men jag är räd för att människorna runt skall lägga mig i apparater o inte låta naturen ha sin gång.."Det är jag räd för...

## Comment 71
Author: piotrr

57, Reinkarnation skulle dels innebära att folk nuförtiden inte har några själar, eftersom det inte funnits några tidigare människor som de kan få sina själar ifrån, och dels betyder det att vi människor skulle vara något annat än det vi upplevt under vårt liv, och det stämmer ju inte. Vem är det som återföds? Vår femåring eller vår femtioåring? Eller kanske vår handikappade, halvblinda, dementa hundraåring?

Vem är det som säger att du är mer "Du!" vid en viss ålder? Vad är det som påstås överleva till nästa liv, egentligen? Är det mina intressen? Min sexuella läggning? Min käresta? Det är åtminstone inte allt det jag har upplevt sedan jag var liten och som har format mig till den jag är idag... så jag skulle vilja säga att vid reinkarnationen så är det tydligen ingen del av MIG som överlever.

Och då är det ju inte så mycket reinkarnation av mig, heller.

## Comment 72
Author: piotrr

#60, MargaretaA,

\> Du/ni (skeptiker) menar alltså att bara för att man tror på något "irrationellt" (i skeptikers ögon) så måste man tro på allt annat"irrationellt"också?

Om man kan tro på en sak utan grund, eller för att man vill det, så kan man tro på andra saker för att man vill det också, ja. Om man istället tror på saker som det finns god grund att tro på, tror man endast på sådant som det finns god grund att tro på.

Det betyder inte ATT den som tror på irrationella saker måste tro på allt annat också - de har ju inte hört talas om, eller valt att tro på de sakerna ännu. Men de skulle kunna.

Det är litegrand som att ha en dörrvakt som följer regler, eller inte. Antingen har man regler, och dörrvakt, och släpper bara in de som motsvarar vissa regler. Eller också har man inga regler och låter dörrvakten göra som hon vill. Eller också har man ingen dörrvakt alls.

## Comment 73
Author: piotrr

#70, Chik,

Jaget är jaget, inte gud. Om du vill kalla någonting annat för gud så betyder inte det att gud finns - det betyder att du har kallat något annat för gud.

## Comment 74
Author: [Borttaget]

Jag är inte rädd för själva döden då jag tror att det finns ett liv efter det.  
Men jag är rädd för vägen dit.  
Har nyligen sett min pappa ligga på dödsbädden i cancer. Sett hur han kämpat för sittliv in i det sista.  
Så vill inte jag dö....

## Comment 75
Author: [Borttaget]

#72

jag vet inte hur det med andra - men jag anser mig ha väldigt goda grunder att tro på det jag tror på.

## Comment 76
Author: [Borttaget]

#75 Samma här MargaretaA. ![Skrattande](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

## Comment 77
Author: [Borttaget]

#75

"jag anser mig ha väldigt goda grunder"

Hybris, någon?

## Comment 78
Author: [Borttaget]

#77

**Hybris, någon?**

Inte värre än dem som menar att jag inte har det (goda grunder)  - utan att ha en susning.

## Comment 79
Author: [Borttaget]

Skit

## Comment 80
Author: [Borttaget]

#79

**skit**

en äkta skeptiker har "svarat"....

## Comment 81
Author: olaka

#80

En äkta astrolog har generaliserat.

## Comment 82
Author: [Borttaget]

#81

**En äkta astrolog**

Nu är du verkligen ute och cycklar

## Comment 83
Author: olaka

#82

Det var liksom det som var min poäng också.

## Comment 84
Author: [Borttaget]

#83

jag bara undrar; finns det någon möjlighet för mig att svara i olika trådar utan att ständigt bli påhoppad för mitt intresse för Astrologi?

Det har verkligen inte i denna tråd att göra!

## Comment 85
Author: olaka

#84

Absolut, från min sida. Om du lovar att sluta angripa mitt intresse baserat på en persons användande av ett runt ord!

## Comment 86
Author: [Borttaget]

#85

okej. Deal.

## Comment 87
Author: radio

För några dagar sedan fick jag åka ambulans, kanske inte nära döden direkt, med ändå så jag borde blivit skapligt skraj. Men det blev jag inte, däremot var jag skapligt borta. Har kroppen någon fiffig funktion som kopplar bort vissa saker i hjärnan så att man inte ska oroa sig?

## Comment 88
Author: [Borttaget]

#87

Nej men själen vet att risken för fysisk död inte är något att oroa sig för.

## Comment 89
Author: FilipSoderholm

#88

Medge att du bara ville provocera lite med det svaret? ;)

## Comment 90
Author: [Borttaget]

#89

Det var ett seriöst svar, men jag förstår om det kan uppfattas som provokativt i vissa kretsar.

## Comment 91
Author: blombuketten

#88. Hm, det där stämmer ju inte.

## Comment 92
Author: Maria

#87 Skönt att det gick bra för dig.

Jag har ju ganska nyligen genomgått en väldigt svår operation som kunnat ge ganska tråkiga komplikationer men faktum är att det är först nu efteråt som jag insett faran fastän jag hade fått "alla korten på bordet" så att säga.

En enorm förträngningsmekanism skulle jag vilja kalla det.

## Comment 93
Author: [Borttaget]

Är man "skapligt borta" som radio skrev så är sinnet det med på sätt och vis. Rädslan stängs av, man kan inte vara rädd då sinnet inte fungerar som det ska.

Så tror iallafall jag att det fungerar.

## Comment 94
Author: olaka

Som jag har förstått det så utsöndras mycket endorfiner, kroppens egna partyknark, vid smärta. Men jag är ingen läkare...

## Comment 95
Author: Maria

#94 Absolut. Titta bara på hur skön en spikmatta är att ligga på (efteråt)![Skrattande](http://skepticism.ifokus.se/js/lib/tiny_mce/plugins/emotions/img/smiley-laughing.gif "Skrattande")

Fast i mitt fall handlade det inte om smärta utan någon annan form av förträngning.

## Comment 96
Author: epithet

Kan det ha något att göra med det här:

http://en.wikipedia.org/wiki/Acute\_stress\_reaction

"After being attacked and stabbed, Austrian empress Elisabeth of Bavaria boarded a ship, unaware of the severity of her condition as a consequence of an acute stress reaction. Bleeding to death from a puncture wound to the heart, Elisabeth's last words were, "What happened to me?""

Stressen utlöser en slags chockreaktion som gör att man inte fullt tar in hur farlig situationen är. Kan tänka mig att det är en bra försvarsmekanism ur evolutionär synpunkt. Det är ju lätt att bli panikslagen om man blir riktigt skräckslagen och då göra något helt fruktlöst istället för att handla rationellt. (Och när jag skrev det insåg jag att Elisabeth av Bavaria hade tjänat på lite mer rädlsa, men ja, ni förtår nog hur jag menar...)

## Comment 97
Author: Astell

Inte dör skådespelaren efter att han lämnat scenen...han vilar upp sig inför nästa roll ;) livet talar till oss hela tiden....

## Comment 98
Author: white lady

Tack piotrr.

Här va ju hur mycket som helst.

In genom dörren >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>> och ut ur den andra  \*\_\*

## Comment 99
Author: piotrr

Jag misstänkte att detta var vad du var ute efter.

## Comment 100
Author: white lady

Ja den andra tråden va ganska död.

\# 21 Tack Staffan för en bra länk,,,,

## Comment 101
Author: webbsmurfen

#0

Genom att du är livrädd för döden och går och tänker på den biten missar du någonting som är ännu viktigare. Att leva!

Om allt går som det skall kommer du säkerligen att leva många år till, men varför oroa sig för någonting man absolut inte har någon kontroll över? Vi dör när vi dör, och så är det bara.

Vad som händer efter vi dör är förståss en intressant diskution, då det finns många filosofiska aspekter. Här vet egentligen ingen vad som händer oavsätt vad man nu tror på, utan här finns massor av antaganden.

Även om weiwwes har kontakt med andar så är det inte någon som har svarat på frågan "Vad händer när vi dör". Svaret är att ingen verkar veta. Till och med andarna har sina egna förklaringar, men ingen verkar ha kommit till någon form av konsensus om vad som händer, om det händer

## Comment 102
Author: [Borttaget]

Jag tror inte på det andliga för att jag är livrädd för döden, utan för att jag har fått personliga bevis för att livet efter döden fortsätter i andeform.

Nu är jag troende och inte skeptiker, men jag tror att det dom flesta är rädd för, är just sättet man dör på och den läskiga övergången.. att lämna jordelivet kanske är lite som att slita upp en blomma med sina rötter i jorden.

## Comment 103
Author: [Borttaget]

Det är svårare att leva än att dö.