Det är terapier som vilar på olika traditioner. Egentligen är det ingen större skillnad i vederhäftighet, vilket man märker när man verkligen studerar olika företeelser inom både KAM och skolmedicin. Skillnaden ligger i olika upphovsmän och traditioner.

Ni verkar ha en förutfattad mening om att allt som går under ordet komplementär medicin är utan vetenskapligt belägg, per se, men det vittnar bara om hur lite ni studerat saken.

En tydlig skillnad mellan skolmedicin och KAM är att den förra behandlar sjukdomar och skador där det finns en väldigt skarp linje mellan "frisk" och "sjuk", och även när man ser att något är sjukt har man en tendens att isolera detta från resten av kroppen och andra system i kroppen. Man har olika specialister som är duktiga i sitt fält, men som har väldigt svårt att se andra fält, och hur de olika fälten samverkar.

Inom KAM är man duktigare på att förebygga och att se gråskalorna mellan "frisk" och "sjuk". Man är bättre på att se helheten och att ha det som utgångspunkten i val av behandling.

Dessutom finns ju den tydliga skiljelinjen mellan naturläkemedel och syntetiska läkemedel, som beror på andra faktorer än vetenskaplighet. Där kan man lugnt säga att skolmedicinen begränsar sig och sina möjligheter att effektivt hjälpa.

#1 "Skillnaden ligger i olika upphovsmän och traditioner."

Om det hade varit så (vilket jag tvivlar på) så vore det ju inte en nämnvärd skillnad. Som att säga att skillnaden är att de kallas olika saker nästan 😃.

Med tanke på att den vanliga, fungerande, medicinen har hundratuesentals upphovsmän från i princip alla världens hörn så tycker jag "olika upphovsmän"-förklaringen haltar avsevärt. 

"Ni verkar ha en förutfattad mening om att allt som går under ordet komplementär medicin är utan vetenskapligt belägg, per se, men det vittnar bara om hur lite ni studerat saken."

Försök begränsa dig till att beskriva vad du själv anser, istället för att "tolka" andra. Du är värdelös på att beskriva andras åsikter och jag ser inte heller varför det är så viktigt.

"En tydlig skillnad mellan skolmedicin och KAM är att den förra behandlar sjukdomar och skador där det finns en väldigt skarp linje mellan "frisk" och "sjuk""

Dubbelt nej. Nej så är inte fallet med "skolmedicin" och följaktligen nej, det är inte någon skillnad alls och definitivt inte en tydlig skillnad.

"Man har olika specialister som är duktiga i sitt fält, men som har väldigt svårt att se andra fält, och hur de olika fälten samverkar."

Låter mer som en beskrivning av KAM och pseudovetenskap. Där är man i regel ointresserade av vad andra tycker.

"Dessutom finns ju den tydliga skiljelinjen mellan naturläkemedel och syntetiska läkemedel, som beror på andra faktorer än vetenskaplighet. Där kan man lugnt säga att skolmedicinen begränsar sig och sina möjligheter att effektivt hjälpa."

Var finns den här "begränsningen" beskriven, annat än av kritiker så som du själv? Om det är ni som hittat på den så saknar den ju helt relevans.

Lite förenklat tror jag att det är så här: Det handlar mycket om upplevelsen av vården där bemötandet och resultat är viktigast. I den offentliga vården är väntetiderna långa, läkarna stressade och väntrummen inreds så billigt som möjligt. Skolmedicin kan inte bota och lindra allt. Så vad gör patienter när de får en negativ bild av vården? Söker efter något mer. 

"Komplementär behandling" låter rumsrent eftersom det nästan antyder att en läkare ska uppsökas i första hand. Med bra patientservice har komplementär behandlarna vunnit mycket. När patienten börjar må bättre kan han/hon inte säga om tillfrisknandet beror på skolmedicinen eller kompletteringen eftersom båda behandlingarna utförts parallellt. Men det faller sig naturligt att koppla ihop förbättringen med den trevligaste vårdupplevelsen.

#3 Fast i verkligheten använder man nog oftast inte flera olika behandlingar samtidigt, i alla fall inte flera olika nya behandlingar (man kan ju t ex gå på en medicinering sedan många år tillbaka samtidigt som man uppsöker en alternativare). "Komplementär" syftar snarare på en vård som fyller luckor som skolmedicinen inte fyller, och ett erkännande av att ibland behövs skolmedicinen, ibland behövs något annat.

Jag tror att det oftast är ganska enkelt att säga vad en förbättring/tillfrisknande beror på.

#2

"Dubbelt nej. Nej så är inte fallet med "skolmedicin" och följaktligen nej, det är inte någon skillnad alls och definitivt inte en tydlig skillnad."

Vad vill du lyfta fram för att peka på att det inte är så - att man inte har en skarp linje mellan frisk och sjuk?

"Var finns den här "begränsningen" beskriven, annat än av kritiker så som du själv? Om det är ni som hittat på den så saknar den ju helt relevans."

Menar du begränsningen att skolmedicinen inte använder naturläkemedel, eller att det är en begränsning att skolmedicinen inte använder läkemedel? Hängde du med?

#4 "Fast i verkligheten använder man nog oftast inte flera olika behandlingar samtidigt"

Du har fel, det är extremt vanligt att man använder en riktigt medicinsk behandling och en eller flera "komplementära" behandlingar. När det gäller allvarliga sjukdomar tar man riktig medicin förutom i en handfull tragiska fall.

""Komplementär" syftar snarare på en vård som fyller luckor som skolmedicinen inte fyller"

Var har du läst det? Det mostäger alla definitioner av komplementärmedicin jag läst.

Komplementär syftar till att det är ett komplement till medicinsk behandling, snarare än ett alternativ som antyder att man väljer bort riktig behandling.

Jag är lite förvånad över att du inte ens vet vad ordet komplementärmedicin kommer från, eftersom du verkar vara någon slags självutnämnd expert.

#5 "Vad vill du lyfta fram för att peka på att det inte är så - att man inte har en skarp linje mellan frisk och sjuk?"

Att du inte lyft fram något för att visa att det finns?

Allvarligt, någon måste förklarat för dig hur det här med bevisbörda fungerar vid det här laget? Det är inte jag som behöver bevisa att det du säger är fel, du får visa att det är rätt.

"Menar du begränsningen att skolmedicinen inte använder naturläkemedel, eller att det är en begränsning att skolmedicinen inte använder läkemedel?"

Svara på båda frågorna eller den du anser mest relevant om du ser en avsevärd skillnad.

Om man definierar naturläkemedel som "de läkemedel som inte anses fungera av medicinvetenskapen" så är det så klart sant (och positivt) att de inte används. Men om man menar något som stämmer bättre med ordets uppbyggnad, typ att det är medicin som kommer från naturen, så finns det ingen sådan begränsning.

#1 Dessutom finns ju den tydliga skiljelinjen mellan naturläkemedel och syntetiska läkemedel, som beror på andra faktorer än vetenskaplighet. 

Ursäkta? Är det inte du som i detta forum också driver en tråd där du propagerar för det "komplementärmedicinska kosttillskottet" klordiorxid?  En produkt som inte finns naturligt och framställs på syntetisk väg.

Eller menar du att MMS är ett exempel på komplementärmedicin som beror på "andra faktorer än vetenskaplighet?"

Det som #3, em_ är inne på, upplevelsen är en intressant vinkel. Den konventionella vården har ju ibland litet svårt att klara det här med bemötandet av patienterna.

Den konventionella vården borde ju kunna klara detta utan att ta hjälp av s.k. "komplementär medicin". Eller hur?

Sen, utan att vara alltför raljant är det ju bara att konstatera att de alternativa har en fördel här, då de kan helt fokusera på upplevelsen, då de inte behöver ta hänsyn till en medicinsk verklighet på samma sätt. . . 😃

#9 Ja, men det stämmer ju. De kan fokusera på det som de sett fungerar, istället för på vad man någonstans bestämt är vetenskapligt. 

Att vara vetenskaplig är så klart bra, men ibland leder det till att man blir onödigt trög.

#10, TheresiaW

Vetenskaplighet och tröghet

När man gör nåt, oavsett om det har med medicin att göra eller inte, vill man ju veta om man har en chans att lyckas. Man vill ju inte efteråt upptäcka att det man gjort kanske till och med haft motsatt effekt i förhållande till det man önskade. Å andra sidan vill man ju heller inte avstå från en god effekt genom att vara överdrivet rädd för att göra fel. Man vill heller inte komma på att man borde ha gjort helt annorlunda än man faktiskt gjorde.

Det här är naturligtvis en balansgång, inom både medicinen och det övriga livet. Inom medicinen har man lyckats göra mycket stora framsteg just genom att vara rätt noggrann med att verifiera att det man gör fungerar.

#11 Men hur mycket av detta stämmer med verkligheten och hur mycket är en uppmålad bild av vetenskap och medicin?

Och allt som sker utanför kliniska prövningar är heller inte rena rama experiment. Givetvis finns gedigen erfarenhet också utanför den vetenskapliga världen.

Det finns så löjligt många exempel på där skolmedicinen kommit till korta - där den är kontraproduktiv eller ineffektiv eller verkningslös. Ändå kan det finnas studier man vilar på. Men verkligheten är komplex.

Jag som är kroniskt sjuk tänker ofta på hur mycket pengar jag kostat för sjukvården. Alla remisser som skickats till olika specialister, alla undersökningar och provtagningar, sjukhusvistelser, operationer, akutbesök och besök till vårdcentralen. M.m.! Och väldigt lite av allt detta har i slutändan spelat någon som helst roll. Minst 50% av det hade jag gott kunnat vara utan. Och ytterligare en hel del har egentligen bara fyllt något slags emotionellt behov (visst känns det bra att med jämna mellanrum få träffa min kardiolog och få svar på en del prover). En väldigt, väldigt liten del har inneburit en faktisk förbättring för mig.

Och jag vet att det ser likadant ut för många andra. Det kan ta tiotals år ibland att få rätt diagnos, och givetvis massvis av vårdbesök innan det.

Parallellt har jag hittat många olika faktorer på egen hand som har hjälpt mig avsevärt. Det är bara en förlust för samhället att vården inte engagerar sig mer i sådana saker som t ex kan vara ett kosttillskott eller en kostomläggning. Alla friskhetsfaktorer gör vårt samhälle friskare - färre blir sjuka och färre blir allvarligt sjuka. Vården är inriktad på att avvisa alla som inte är tillräckligt sjuka (vilket också innebär att man avvisar folk med någon slags förhoppning om att de egentligen inte är sjuka), och att symptomlindra de sjuka. Tänk om man fokuserade mer på hälsa och friskhetsfaktorer för alla och om man kunde göra det effektivt. Jag tror vi skulle kunna tjäna väldigt mycket pengar på det.

Som jämförelse - Japaner har världens största konsumtion av kosttillskott per capita, de står för 16% av världens konsumtion av kosttillskott. Deras allmänna sjukvård använder sig också av betydligt mer "alternativa" metoder än vi gör i Sverige. Samtidigt lever de längst och är friskast på många olika punkter. De har lägst cancerrisk i världen. De har lägst risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och att drabbas av hjärnblödning.

http://www.doctorsnatural.co.uk/newsletters/Health-Longevity-Newsletter-SE.pdf

Din jämförelse förstår iaf inte jag. Du säger att jaoan har störst konsumtion av kosttillskott per kapita, men vad jämför du med? vilket land? Och att enbart peka på att de använder sig av mer alternativa metoder än vad vi gör här som argument, är bara infantilt och haltande. Det är säkerligen många fler orsaker, t ex att de äter annorlunda kost än vad vi gör, mer fisk (och har troligtvis mindre kvicksilver och andra miljögifter i sin firre än vad vi har här i sverige).

Så, jag förstår inte vad du vill peka på. Känns lite som om du jämför saker som du vet inte går att jämföra för att sen peka på skillnaden och säga "titta där!".

Att vi har en dålig vård i sverige är dock ingen nyhet, men det beror på andra saker, som t ex ekonomi och politik. Detta är dock en helt annan debatt.

#12 Jag förstår verkligen inte vad du vill få fram. Menar du att provtagningar och undersökningar som inte hittar något skulle vara något negativt? Jag ser det snarare som ett tecken på att vi har en bra och engagerad sjukvård här i Sverige, det hade väl varit tusenfalt värre om man inte uteslutit saker genom provtagning?

Man måste ha i åtanke att det läkare arbetar med inte är en exakt vetenskap. Lyckas man inte ställa en diagnos betyder det ingalunda att man gjort något fel, det är inte så lätt som att symptom x + symptom y = diagnos z.

Jag tycker dessutom att det inte alls är ovanligt att läkare ger råd om ändrad livsstil - kostomläggning, mindre stress, mindre alkohol, sluta röka osv. Problemet är att det sällan är vad folk vill höra.

Japan har säkerligen flera faktorer som främjar deras hälsa, bland annat att de äter bra mat. Men att de också har världens högsta konsumtion av kosttillskott säger ju extremt mycket om att de är måna om sin hälsa och vårdar sig själva i förebyggande syfte, och inte bara när de blivit sjuka.

#14 Menar du att provtagningar och undersökningar som inte hittar något skulle vara något negativt?

Dessa undersökningar 1. kostar pengar och 2. leder inte till något.

Varje grej som vården vill kolla med blodprov t ex kostar ganska mycket pengar. Som jämförelse kan man på 1 minut få fram 100-tals värden med en frekvensapparat, inklusive all vitamin- och mineralstatus. I dagsläget blir det t ex vanligare och vanligare att man kollar D-vitamin och det blir mer och mer efterfrågat av patienter, men ett sådant prov kostar ganska mycket för vården och alltså inget man vill ta på rutin trots att d-vitaminbristen är utbredd i Sverige. En frekvensapparat kostar å andra sidan inte så jättemycket att köpa in och kan sedan utföra hur många prover som helst. Vet att det finns läkare i Sverige som redan nu använder sig av detta.

#15 Då är vi tillbaka i att det inte finns något som helst vetenskapligt stöd för de resultat man får fram med en frekvensapparat - annars skulle de naturligtvis användas inom sjukvården… Vilka läkare i Sverige använder sig av frekvensapparater? Har du något belägg för den uppgiften?

Även undersökningar som ger negativt resultat leder naturligtvis till något! Att utesluta diagnoser är mycket viktigt inom sjukvården.

Om man som patient gärna vill ta prover som ens läkare inte anser vara befogade så kan man ju alltid vända sig till en privat klinik och höra om man kan betala för att ta de prover man är nyfiken på. Ett billigare alternativ vad gäller just D-vitamin är annars att bara äta just tillskott från Apoteket…

#15 Jag kan ge dig de värdena för halva priset vad en frekvensapparat gör.

#12, , TheresiaW

Och allt som sker utanför kliniska prövningar är heller inte rena rama experiment. Givetvis finns gedigen erfarenhet också utanför den vetenskapliga världen.

Vad skulle det vara för fundamental skillnad mellan naturvetenskap och systematiserad erfarenhet?

Det finns så löjligt många exempel på där skolmedicinen kommit till korta - där den är kontraproduktiv eller ineffektiv eller verkningslös. Ändå kan det finnas studier man vilar på. Men verkligheten är komplex.

Ge konkret exempel.

#15

Som jämförelse kan man på 1 minut få fram 100-tals värden med en frekvensapparat, inklusive all vitamin- och mineralstatus.

Hur fungerar en frekvensapparat?

Vet att det finns läkare i Sverige som redan nu använder sig av detta.

Vilka?

#12

Som jämförelse - Japaner har världens största konsumtion av kosttillskott per capita, de står för 16% av världens konsumtion av kosttillskott. Deras allmänna sjukvård använder sig också av betydligt mer "alternativa" metoder än vi gör i Sverige. Samtidigt lever de längst och är friskast på många olika punkter. De har lägst cancerrisk i världen. De har lägst risk för att insjukna i hjärt- och kärlsjukdomar och att drabbas av hjärnblödning.

Kan du redovisa för de publicerade orsak och verkans studier som bekräftar det du insinuerar?

> "Hur fungerar en frekvensapparat?

Inte.

#21 Jo, det fungerar.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15165406

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20603119

#22 Har du läst det du själv länkar till? Tycker du "is a potential subject of further studies" är samma sak som "det fungerar"? Det där är antagligen den svagaste positiva formuleringen man kan ha med, den säger i princip ingenting. 

Så inte ens de mest positiva studierna verkar säga att det fungerar. 

Och vad tror du egentligen att de visar i den andra studien? 🤔 Kan du precisera vad sjutton du menar med "fungerar" egentligen, för det verkar vara något helt annat än det man brukar mena. Hur många patienter har de testat den på? (Petriskålar räknas inte som patienter) 

Försök skriv en mening som börjar så här: "Det fungerar för att behandla …", och länka till en studie som visar det.

#23 Har du själv läst dem?

I den första studien är resultaten ganska häpnadsväckande. Men det är trots allt en studie om bioresonans och cancer och man kan inte hävda att den bevisar någonting angående människor innan det har studerats, därav vissa försiktiga formuleringar. Men titta på resultaten och låt dem tala för sig själv! Frekvensapparaten hade tydlig effekt!

Vad var det jag hävdade, att frekvensapparater fungerar, tycker du inte att det också är vad som framkommer i den andra studien? Vi måste inte blanda in en människa för att få en frekvensapparat att fungera. Det intressanta är väl ändå om den kan påverka omgivande miljöer eller inte? Om den kan det så borde det inte vara en verkningslös, dock blinkande och brummande, maskin!?

#24 "Har du själv läst dem?"

Inte i helhet, bara tillräckligt för att se att de inte alls ger stöd till det du säger. Men jag har ju inte länkat till dem heller, jag tycker det är viktigare att man läser det man själv länkar till.

"Vi måste inte blanda in en människa för att få en frekvensapparat att fungera."

Så vad sjutton menar du med "fungera"? 🤔

"Det intressanta är väl ändå om den kan påverka omgivande miljöer eller inte?"

Nej, det är det givetvis inte. Det intressanta är väl om behandlingen fungerar?

"Om den kan det så borde det inte vara en verkningslös, dock blinkande och brummande, maskin!?"

Blinkande brummande maskiner påverkar också den omgivande miljön. Så min mikrovågsugn "fungerar" också, i den bemärkelsen du använder - men jag skulle inte använda den för att behandla sjuka människor för den sakens skull.

#25 Ja, jag har läst dem. Givetvis! Iaf abstracten och det räcker.

Så vad vill du hävda nu, att bioresonans fungerar till vissa saker, t ex att motverka en härd av farliga mikroorganismer i petriskålar?

#26 Jag erkänner att jag inte läst studien men jag är väldigt nyfiken på om mikroorganismerna också PÅVISADES med bioresonansapparaten? Det borde ju, enligt alla anhängare, fungera utmärkt?

#25

Grattis, du kan läsa en abstract o utifrån den förstå hela studien! 😂

#26 "Så vad vill du hävda nu"

Att de studier du länkar till inte alls ger stöd till det du påstår.

"att bioresonans fungerar till vissa saker, t ex att motverka en härd av farliga mikroorganismer i petriskålar?"

Det tror jag inte den kan (jag gissar snarare på mätfel eller slump/publication bias om det bara är en liten studie som visar ett 'oväntat' resultat), och om den kunde det vore det en ganska irrelevant färdighet.

För övrigt, om du anser dig förstå vad de gjort i den andra artikeln, kan du med egna ord beskriva upplägget? Gör det innan eller samtidigt du förfasar dig över det jag skrev i stycket ovan, annars tror jag inte på att du förstår det.

#26

(Fr. XKCD)

#28 Det är exakt det som är syftet med ett abstract.

#27 Antagligen inte men det framkommer inte av abstractet.

#31 Nej. För att förstå om en studie har ett egentligt värde räcker det inte att läsa dess abstract.

#29 Att hänvisa till slump tycker jag är ett larvigt ställningstagande till en vetenskaplig artikel där man experimenterat med så lättkontrollerade faktorer. Experimentet upprepades antagligen många gånger då det inte alls är svårt att skapa samma situation hur många gånger som helst. Det var dessutom två olika bakteriestammar som behandlades var för sig (axenically syftar på rena stammar utan inblandning av andra organismer)  och båda reducerades kraftigt. 

Det man gjorde i experimentet var att man överförde information från en vanlig antibiotika till lite vatten, med hjälp av frekvensmaskinen, sedan behandlade man bakteriehärdarna med detta vatten. För att jämföra behandlade man också andra prover med bara vanligt vatten eller vatten som utsatts för "sham" elektrisk behandling. De stammar som behandlades med frekvensvatten med antibiotikainformation reducerades kraftigt.

Hahahaha.

Men vatten leder inte ström. Det är alla orenheter i vattnet som gör att det leder ström. Och hur överför man information? Vilken typ av information är det du talar om. Jag orkar inte läsa studien, men eftersom du läst abstracten så kan väl du tala om det?

#35 Många frågor men det relevanta torde väl vara om det fungerar eller inte? Om man kan bevisa att det fungerar (vilket jag anser är gjort i åtminstone denna situation som i studien) så kan man förutsätta att det finns svar på frågorna om hur det fungerar.

#31 Vill du ha mer rep? Om du inte ens vet syftet med en abstract så är det knappast lönt att diskutera.

#36 Du kan inte förutsätta någonting öht utav vad som framgår av en abstract, du måste läsa studien i dess helhet o kontrollera alla referenser för att kunna göra det.

Pinsamt är bara förordet.

#31. Var har du lärt dig/läst det? Det är inte så jag fått syftet med en abstract förklarat för mig.

An abstract is a brief summary of a research article, thesis, review, conference proceeding or any in-depth analysis of a particular subject or discipline, and is often used to help the reader quickly ascertain the paper's purpose.

http://en.wikipedia.org/wiki/Abstract_(summary)

Ett vetenskapligt abstrakt ska i korthet redogöra för vad som undersökts, med vilka metoder, vilka resultaten blev och en kort sammanfattning av slutsatser. 

Sen kan det ju givetvis ibland vara högst motiverat att titta närmare på studien, men ett abstract syftar ju till att det inte ska vara nödvändigt. All väsentlig information ska gärna framkomma i abstractet.

#39. Ja, som det står så är abstractet till för att kunna tillgodogöra sig studiens syfte. Det är inte samma sak som att det räcker att läsa abstractet. 

Vallhund skriver: "Grattis, du kan läsa en abstract o utifrån den förstå hela studien!"

och du skriver: "Det är exakt det som är syftet med ett abstract."

Som det framkommer här så är inte det exakta syftet med en abstract att du ska förstå HELA studien, utan för att få en överblick och se studiens syfte. Det är en sammanfattning. Om du ska argumentera för att en studie säger någonting specifikt bör du läsa hela studien och faktiskt gå igenom hur den är utförd, vilka problem som finns med metoden och hur man kommit fram till sina resultat. Det räcker inte med att bara läsa ett abstract.

#36. Jag tolkar det som om du menar att det endast krävs en eller två positiva studier för att du ska anse att någonting är "bevisat" (ett ord jag inte gillar i sammanhanget). Stämmer det?

Mycket flum kan man prata om istället för att diskutera studierna i sig.

#41 En välgjord studie ska väl kunna bevisa något!?

#42. Du har då väldigt låga krav för vad du anser "bevisar" någonting.

Du kan få ett positivt utfall på precis vad som helst i enskilda studier, det finns en anledning till att reproducerbarhet står högt i kurs. Jag har personligen inte stött på någon studie där man lyckligt proklamerar "thus we have proven that…". Men du får gärna länka en sådan, det vore skoj som kuriosa.

Sen lär du säkert ha haft samtalet gällande den osäkerhet som finns inom vetenskap, där man helst inte slänger sig med ett så starkt ord som bevis. Det är inte direkt första gången du diskuterar dylika ting.

#43 Jag anser inte att det är bevisat att Bioresonans fungerar på alla de sätt som ibland hävdas. Men jag anser att det är bevisat utifrån t ex dessa två studier att Bioresonans inte bara är bluff. Någon slags önskad effekt kan man få. Det är inte bara en verkningslös manick som brummar och blinkar.

#44. Bara för att klargöra: utifrån studierna eller utifrån deras abstracts?

#45 Utifrån studierna enligt hur de så fint framställs i abstracten. ;-)

#46. Nej, då argumenterar du bara utifrån dessa två studiers abstracts och inte utifrån studierna i sig. Hur kan du bedöma om studierna är av bra kvalitet när du inte läst dem och kontrollerat metoderna som använts? Det går inte ihop för mig.

Den som står för flummet i den här tråden är du TheresiaW. Svårt att diskutera en studie med någon som inte läst studien.

En enskild studie bevisar ingenting. Texten i #46 är lika informativ som om du skrivit goddag yxskaft.

Självklart är en manick som brummar o blinkar inte verkningslös, vore den verkningslös skulle den varken brumma eller blinka, oavsett så finns inga som helst vetenskapliga belägg för att den har någon effekt på den mänskliga kroppen förutom att vi med våra sinnen upplever att den brummar o blinkar (syn, hörsel, ev känsel).