Jaha, så nu duger det för Jane att vara skeptisk.

Ja, vi är väl nästan alla bannlysta från dessa forum av "öppna människor".

Så sorgligt att höra det du skriver. Och så tycker påfåglarna att vi är hjärtlösa…

#1

I ett sånt här läge hade det varit oansvarigt (oavsett av vem) att inte råda till att upprätta en kontakt med psykiatrin. 

Nu har även Mia-Li svarat att en kontakt med BUP kan vara tillrådlig.
Jag tycker det hedrar dessa personer, som själva lever med avvikande föreställningar, att inse en skillnad mellan vuxna, myndiga personers föreställningsvärldar och barns, som kan vara präglade av exempelvis mobbing.

Kan bara hålla med🤫. Läste den tråden.😕

#0
Kanske kan ni också försöka få den här mamman på bättre tankar.

Jag tycker att ni är många där inne som gjort ett hedervärt jobb, inte minst mesa(ping) och eftersom jag nästan aldrig skriver där inne så vill jag inte det nu heller, det skulle kunna uppfattas som ett "skeptikerangrepp".

Detta är inte kritik mot dig Starman, du är frekvent där inne, så då blir det naturligt.

Även Jane Lyzell skrev faktiskt i det tredje inlägget följande: 

"Jag får anta du vart hos psykiatrin - så detta inte är vaneföreställningar som du uppmuntar ?"

Det hedrar henne. 

det får mig dock också att fundera på vilken psykiater som skulle konstatera att "Nä det är inte vanföreställningar" och låta patienten gå vidare utan åtgärd.

#5

"det skulle kunna uppfattas som ett "skeptikerangrepp"."

Hmm, ja, det har du förmodligen rätt i. Du tänkte längre. :)

Hoppas modern kom på bättre tankar, särskilt efter mesa's inlägg som ju var väldigt, väldigt bra.

Jag håller även med både skeptiker och spiritualisterna som artigt frågar henne om hon sökt psykoligisk hjälp pga pojkens "problem" låter kanske dumt att kalla det problem, men hon ville ha hjälp och om man behöver hjälp så är det antaligen en problem. men.

vi som är troende bortser inte ifrån verkligheten, och bortser därför inte heller ifrån psykisk eller fysik ohälsa. Och det är därför bland annat Jane väljer att fråga om barnet har fått psykoligisk hjälp.

#5 Så tänkte jag också, och drog därför slutsatsen att hon inte uppsökt barn och ungdoms psykiatrin.

Vad jag vill komma fram till är att vi som är troende förstår och tänker precis som er icke troende, vi förstår att det finns psykisk ohälsa och ohälsa i andra aspekter, och vi bortser inte ifrån det.

Låt oss säga att en medial person får blodförgifting, bara för att den tror på att anden lever vidare betyder inte det att den här personen låter bli att uppsöka sjukvården för att få akut hjälp.

Eller att en medial person är med i en olycka och får posttraumatiskt stress syndrom, så låter den inte bli att ta emot psykologisk hjälp. (nu kan det dock hända att en person med PTSS oavsett religiös inrikting, kanske inte söker hjälp då den kanske får psykoser och inte förstår att den behöver hjälp) Källa: jag går omvårdnadsprogrammet och har läst psykologi. m.m.

Då kanske ni tänker "varför är inte du psykiskt sjuk då?" därför att det är två olika saker att vara psykiskt instabil, och att vara medial eller mediumistisk. Och skillnaden går inte att beskriva för någon som inte tror, eftersom ni antagligen inte kommer att förstå det. Eftersom ni inte kan tänka er hur en medial person ser, känner eller hör. (jag är jätte dålig på att förklara saker! skriv gärna om ni vill att jag ska förtydliga någonting!)

#7

Du får gärna förtydliga; hur skiljer man på en vanföreställning (psykos) som gör att man uppfattar sig som omgiven av andar, och på en verklig förmåga?

Båda ger ju upphov till intryck som ingen annan upplever än den som är "drabbad".

🙂

#starman du menar kanske hur man skiljer på en person som är i psykos eller har psykoser, och en person som är medium/mediumistisk? :)

När jag läste så uppfattade jag det som att du blandade ihop dessa två skiljelser, så jag hoppas jag tolkar rätt ändå!:)

Genom den personliga etiken och moralen. Jag kan som sagt inte förklara det för någon som inte tror likadant som jag. Men man skulle kunna säga som så att:

En psykotisk person uppfattar inte att den är sjuk, den förstår inte att den har t.ex. vaneföreställningar och kan därför inte koppla till varför den skulle ha behov av att söka upp hjälp. Personen är helt utom sig i en annan värld vid psykosen. och kan tro att andra människor försöker göra saker med denna (behöver nödvändigtvis inte stämma in på alla psykotiska personer) en psykotisk person hamnar också i psykos i perioder mellan några minuter till några timmar i värsta fall.

Den som har en psykos är alltså inte medveten om sjukdomstillståndet.

En person som är medium eller mediumistisk är medveten om att det den ser, känner eller hör finns, personen är medveten om att den kan kommunicera med exempelvis (mest förekommande) andar. personen är inte utom sig och är fullt kontaktbar när denne kommunicerar eller upplever "fenomen". Men kan av rädsla (om personen blir skrämd) vara okontaktbar i några sekunder.

dock så skulle jag även kunna säga att vissa människor som är medium eller mediumistiska kan vara utom sig, och vara psykosliknande (t.ex. de som säger sig jobba under trans) Dock så använder inte jag min medialitet på det sättet, men jag sysslar med healing och har varit på transhealingkurs. Det kan ni läsa om på healing.ifokus.se, bara så att ni vet, så behöver inte någon bli förvirrad. men ännu en gång, jag (mig) personligen arbetar inte så.

Jag skulle själv, utan att leka psykolog eller något nästan vilja påstå att det här barnet har psykoser, då modern talar om att han ungefär "försvinner" då han upplever de här sakerna.

#starman, jag hoppas att förtydligandet mellan psykotiska och medium/mediumistisk -a personer duger!:)

mvh

#9 "Jag skulle själv, utan att leka psykolog eller något nästan vilja påstå att det här barnet har psykoser, då modern talar om att han ungefär "försvinner" då han upplever de här sakerna."

Jag tycker det är en minst sagt förhastad slutsats.

Minst lika troligt är att problemet ligger mestadels hos mamman och att hennes berättelse inte speglar verkligheten utan bara hennes egna föreställningsvärld. Tittar man på det hon skriver så är det väldigt lite faktiska observationer och väldigt mycket slutsatser. 

"[…] mediumistisk […]"

OT, men vad är det för fel på "medial"? Mediumistisk låter lite väl krystat. Då kan vi nästan lika gärna gå direkt till mediumatronatisk eller mediumistisistisk 🙂

Angående distinktionen du gör mellan psykos och medialitet (mediumism?), den känns minst sagt otydlig och din definition av psykos är inte bekant för mig.

Till exempel finns det persistenta psykoser som i princip utvecklas till personlighetsdrag. Du verkar bara tala om akuta psykoser.

Att psykos måste innebära att man är "utom sig" vet jag inte heller om jag håller med om, men det beror på vad du menar med det. Kan du beskriva hur man känner igen den egenskapen hos en person (annars hjälper den ju inte för att skilja "äkta" medialitet från psykos).

#9

Du belyser lite av problemet, som jag ser det.

En person som är i ett psykostillstånd är helt säker på att det denna upplever är på riktigt.

Ett medium (förutsatt att det inte är falskt) är helt säker på att det detta upplever är på riktigt.

Hur avgör man, själv, att det man upplever inte är produkten av ett psykostillstånd?

anledningen till att jag skriver medial eller mediumistisk är inte för att det är fel på mediala personer (ber om ursäkt om jag skrev medium och mediumistisk - så vart det än står medium/mediumistisk ska det stå medial/mediumistisk) my bad. jag kan dock inte förklara riktigt skillnaden på mediala och mediumistiska personer, eftersom jag inte riktigt förstått det själv än:)

jag tycker också att mamman inte beskriver observationer utan säger mer vad hon kanske tror att det kan vara, men hon beskriver även att barnet har talat om vad han sett osv.

Det skulle ju också kunna handla om en person som bara söker uppmärksamhet på forumet, men jag vill inte tänka illa om människor och utgår därför ifrån att det är barnet som behöver hjälp.

och om du inte förstod skillnaden mellan en person som har psykoser (observera plural) och mediala/mediumistiska personer så måste jag be dig att beskriva det bättre själv… ja justja. det går ju inte.

då kan du tänka dig hur svårt det är för en medial/mediumistisk person att beskriva skillnaden mellan dessa två saker. Eftersom ni vet att det "övernaturliga" inte är vetenskapligt bevisat. Jag påstår mig heller inte ha fått utomjordisk information om hur medialitet fungerar, därför kan jag inte svara på det bättre:)

#12 Men du påstår dig ändå kunna se skillnad på äkta medialitet och en vanföreställning. Om du kan det borde du kunna beskriva ungefär hur du ser skillnad. Kan du inte det ligger det nära till hands att tro att det egentligen inte finns någon skillnad eller åtminstone att du inte kan se skillnad utan godtyckligt bestämmer.

"Det skulle ju också kunna handla om en person som bara söker uppmärksamhet på forumet, men jag vill inte tänka illa om människor och utgår därför ifrån att det är barnet som behöver hjälp."

Oj, det var ett underligt resonemang. Du vill tro gott om människor alltså måste barnet vara sjukt?

Det finns gott om tänkbara och  troliga scenarion som varken innebär att mamman "trollar" eller att barnet har en psykos. Att mamman har en psykos är bara en av många möjligheter. Det kan väl inte vara mer illa att tro att mamman har det än att barnet har det, så din stävan efter att tro gott om människor borde tillgodoses i båda fallen.

Sedan vet jag inte om jag skulle kalla det du beskriver en positiv bild av modern, du säger i princip att hennes barn är sjukt men hon blundar för det. Det verkar mer illvilligt än att hon själv skulle ha ett svagt grepp om verkligheten.

#13

Å andra sidan, så skriver modern att barnet blir skrämt av sina upplevelser. Med andra ord har barnet problem av det som det upplever. En kontakt med psykiatrin kan avslöja vad dessa upplevelser beror på, om de är rop på hjälp av något slag. Därför är kontakt med psykiatrin tillrådlig. Självklart blir det problematiskt i det att modern redan är helt övertygad om att spöken existerar och får bekräftelse åt sin egen övertygelse genom sin sons upplevelser.

Ett riktigt dilemma, det här.

Jag har beskrivit på det sättet jag uppfattar skillnaden, om det inte tolereras utav dig så ser jag ingen anledning till att fortsätta beskriva skillnaden, eftersom du och jag har olika uppfattningar om vad skillnaderna innebär, åtminstone medialitet. Och ja ett av scenariona kan också vara att mamman väljer att nonchalera att barnet har en psykisk ohälsa, precis som att en skeptiker nonchalerar medialitet. :) Och JA jag påstår att jag kan skilja på psykos och medialitet, om jag får spendera tid med personen det berör eftersom en presistent psykos då syns i samband med en psykisk sjukdom.

#9 Jag tycker du säger emot dig själv lite om jag ska vara petig:

"Den som har en psykos är alltså inte medveten om sjukdomstillståndet.

En person som är medium eller mediumistisk är medveten om att det den ser, känner eller hör finns, personen är medveten om att den kan kommunicera med exempelvis (mest förekommande) andar."

För en person med psykos är upplevelserna väldigt verkliga och de är väldigt medvetna om vad de upplever. Därmed inte sagt att det är på riktigt. En schizofren person, samma sak där. De är väldigt övertygade om vad de upplever. Det är deras "verklighet".

Ett mediums upplevelser, vad tusan är det som säger att DET skulle vara på riktigt? Bara för att man tror det? Det gör den som har en psykos eller schizofreni också och man behöver inte vara sjuk för att "uppleva" saker som kan te sig paranormala. Det finns många naturliga förklaringar men när man på egen hand försöker tolka allt och dessutom lyssnar på vad andra tror och tar till sig det som en sanning. Ja då har vi ett blivande medium framför oss.

Barnet ska ha vård. Punkt! Kanske mamman också.

P.s jag har också varit "troende". Jag vet hur man tänker när man tror.

#15, Henrik93

"Och ja ett av scenariona kan också vara att mamman väljer att nonchalera att barnet har en psykisk ohälsa, precis som att en skeptiker nonchalerar medialitet. :)"

Till en början så nonchaleras inte medialitet av skeptiker, tvärt om: Vi om några vill se evidens för att det ens finns. En önskan som verkar saknas hos mediumen själva.

Det mamman i tråden verkar nonchalera är ett fenomen som finns vetenskapligt påvisat, till förmån för något som aldrig någon kunnat visa finns.

# Starman, svår nöt att knäcka:) #pheme, om du vill att jag ska gå med på att medialitet är en presistent psykos som äro(oftast) livslång, så visst. Men då vill jag att du tar fram den vetenskapligt bevisade studien. Det har jag rätt att göra, för det vill ju ni skepticister ha som bevis. Men det går ju inet, för den studien har inte blivit av vad jag vet?

#18 du gör naturligtvis din egen tolkning av det jag skriver. Jag skrev att man inte behöver vara sjuk för att uppleva saker som kan te sig paranormala.

Välkommen in till min blogg (kolla min profil). Har skrivit om mig själv från barndom och en bit upp i tonåren. Det kommer att komma mer men det är bästa sättet jag kan förklara för dig hur jag tänker.

#18

Vi vet att schizofreni existerar. Det finns mängder av fallstudier där människor har haft väldigt anmärkningsvärda vanföreställningar som hållit livet ut.

Vi vet att inga medium som någonsin har låtit sig testas för sina påstådda förmågor någonsin har klarat testen om de varit noggrant kontrollerade. 

För en skeptiker är det omöjligt att avgöra vem som är schizofren och vem som är på riktigt bara utifrån utsagor.

#18 Fast det är du som kommer med ett påstående om att det är en skillnad på en psykos och medialitet. Kan du visa vilken skillnad det är? Annars så verkar det ju snarare som om det du beskriver är exakt samma sak?

Det jag tycker är lite kul, och en aning off topic, är ju att de mediala inte verkar kunna samsas om en gemensam terminologi. Dvs att ni alla kallar saker för olika namn helt godtyckligt för en utomstående. 

Hur skall vi kunna veta vad ni menar om ni hela tiden byter namn på sakerna, vad ni är eller vad ni kallar er?

Och, en sak som har diskuterats tidigare, det är vanskligt för oss icke psykologiskt utbildade att ge mamman en diagnos (är ganska säker på att det är hon som har en, barnet kan nog se saker, men har kanske bara livlig fantasi och "ger" mamman det hon vill ha).

Men det är bra att se att den "mediala" sidan iaf har såpass stor integritet att de faktiskt ber mamman att kontakta psykiatrin. Men det är inte bara barnet som behöver den kontakten, som jag ser det.

Och #18, innan du kommer med krav på evidens, så kanske du skall städa framför egen dörr och bevisa dina egna "krafter" :)

#18

Du missar HELT det där med bevisbörda. Vi skeptiker säger inte ens att paranormala fenomen inte existerar, vi säger att vi inte tänker tro på dem innan vi får konkreta belägg. Det är DU som säger att dessa tillstånd kan skiljas åt, så bevisbollen ligger i ditt knä. Ingenstans skriver pheme att medialitet måste vara en livslång psykos.

Sorry, gör om, gör rätt.

Samma användare som skapade tråden på SpIF har ju också startat en liknande tråd på ÖiF.

Där finns det dock betydligt färre funderingar eller uppmaningar om professionell hjälp.

Den här kommentaren tycker jag borde räcka för att de ska fatta och lägga ner diskussionen http://overnaturligt.ifokus.se/discussions/518d48948e0e7471640002b9-ber-om-hjalp?discussions-4 Tror länken kanske blir konstig nu, sitter med plattan. Har vi inte en anmälningsplikt i Sverige om man misstänker att någon, ett barn får illa? Är det bara på dagarna pojken ser allt då är det riktigt illa! Varför sitter människan på iFokus nu, de borde vara på akuten?