Psykoanalysen, som vi ju alla vet kommer med stora problem, har tydligen fått ett barn som nu börjat göra sig hört i Sverige.

Psykosyntesen, grundad av Roberto Assagioli, är ett holistiskt "perspektiv" (tanken med citationstecknen är att jag egentligen inte vill kalla psykosyntesen för ett perspektiv, utan det verkar snarare vara en oäkting till psykoanalysen och det humanistiska perspektivet).

Psykosyntesakademin, bland andra, är samlingsplattformer från vilka "psykosyntesterapeuter" kan erbjuda sina tjänster.

Problemen som jag ser det är att;
Psykosyntesen utger sig för att vara en psykologi, men terapiformen ämnar inte att hjälpa människor med psykologiska problem, utan fokuserar "i princip" enbart på självhjälp ("Utveckla dig själv, nå dina drömmars mål, uppfyll din potential" och sådan yada-yada).
Psykosyntesterapeuter erbjuder däremot terpi mot svåra ångestsyndrom, depression, oro etc. Detta utan att terapeuterna är legitimerade på något sätt alls.
Faktum är att de flesta går en kurs på tre eller fyra år (där de förmodligen blir matade/hjärntvättade med det psykodynamiska och humanistiska perspektivet, utan tvekan) och sedan examinerar med ett diplom eller certifikat.

När man läser igenom PSA's "Etiska ramverk" framgår det ganska snart att "perspektivet" är minst lika religiöst som dess föräldrar.

Inte nog med det; exempelvis Psykosyntesakademin erbjuder dig rabatterad terapi (efter att du betalat 400:- för "inledningssamtal" och bedömts vara lämplig för denna terapiform… bullshit-o-metern i mig säger att det måste mycket till för att anses vara olämplig) om du är villig att bli "skrynklad" av någon av deras elever. Det är inte nog med att de som "utbildats" är kvackare, utan de som fortfarande är under "utbildning" tillåts också kvacka.

Jämför man löner mellan en psykolog som jobbar legitimt och en psykosyntesterapeut drar jag också på bromsarna. PSterapeuten tjänar mer än det dubbla jämfört med en legitim psykolog.

Någon som har erfarenhet av psykosyntesen? Bra eller dåliga?