Argumentation

Skeptisk ordlista (med vetenskap)

2010-08-21 17:37 #0 av: piotrr

Stort tack till EeWeeM för den här idén som är lika smart som självklar, när man tänker efter. Dokumentet kommer att utökas och förbättras hela tiden.

Ad hoc - Argumentatiosproblem, bland annat. Betyder egentligen bara något, som en arbetsgrupp eller en handling, som är till för ett enda ändamål, som en specialgrupp för att laga hål i vägar. Inom skepticismen däremot betyder det oftast att en hypotes som misslyckats med att göra förutsägelser, eller en teori som visar sig inte stämma, får små korrigeringar och tillägg för att förhindra att den falsifieras. Se även Occams rakkniv.

Ad hominem - Argumentationsfel. Även "argumentum ad hominem", ett argument som riktas mot personen man ifrågasätter, hellre än mot det personen säger, vill eller gör. Klassikern är ungefär "Jag tycker om glass" som besvaras med "Du är ful".

Ateism - Att inte tro på gud eller gudar. Alla som inte tror på gud är ateister, inklusive de som tror att det kanske kan finnas en gud. Så länge du inte har gudatron, är du inte teist, alltså är du ateist.

Agnosticism - Att inte veta om gud eller gudar finns. Det kan betyda att man helt enkelt inte vet om gud/ar finns eller att man tror att det är omöjligt att veta om gud finns. Det går att tro på gud ändå, även om man inte tror att det går att veta.

Argument - Ett skäl att tro något. Kan användas för att övertyga andra, men kan också vara anledningen till att man själv tror att något är sant.

Argumentationsfel - Ett medvetet eller omedvetet sätt att övertala någon om något, där argumentet har en inbyggd brist eller ett fel, som gör att argumentet inte stämmer. Flera exempel finns, som falsk dikotomi, post hoc ergo propter hoc, halmgubbe. Se dessa termer.

Belägg - Se evidens. Se inte bevis. :)

Bevis - Inom vetenskapen är bevis omutbara. Om det finns bevis för något, så är det så, utan tvekan. Därför existerar bevis bara inom matematiken. Till och med inom fysiken, som bygger mycket på matematik, kan man inte vara helt säker eftersom det finns områden av okunskap, där fysiken trots allt skiljer sig från matematiken.

Evidens - Ungefär det du i dagligt tal menar när du säger bevis. Evidens är bland annat fakta, tecken, indikationer och observationer som pekar på att någonting är sant eller existerar. Evidens kan samlas på hög tills någonting blir sannolikt, men ett enda litet tecken är inte själv bevis (se uppslagsordet ovan) för att någonting är sant. Inom kriminologin finns även ordet indicier.

Experiment - Att testa om en hypotes stämmer genom att sätta upp förutsättningarna för det man vill undersöka och framkalla en situation som man tror att man har en bra idé om hur den borde funka. Om förutsägelsen stämmer med resultatet har man styrkt hypotesen. Om förutsägelsen inte stämmer är hypotesen oftast helt förkastad och måste göras om.

Fakta, faktum - I dagligt tal bekräftad information som presenteras som objektiv verklighet, alltså helt pålitligt. Inom vetenskap och skepticism är det ett koncept som kan påvisas och är falsifierbart

Falsifierat - Ett påstående som har visats vara osant genom att forskning eller ett nytt faktum innebär att det gamla påståendet är omöjligt.

Falsifierbart - Att något skulle kunna visas vara osant. Till exempel är påståendet "Elefanter kan inte flyga" falsifierbart för att det skulle falsifieras av en enda flygande elefant. Det svåra med det här ordet är att något som är falsifierbart är ett faktum och sant tills det att någon faktiskt har falsifierat det. Nu säger du kanske "Men elefanter KAN inte flyga, alltså är inte påståendet falsifierbart", men här får vi skilja på vad som är teoretiskt möjligt och vad som är faktiskt möjligt. OM elefanter kunde flyga så skulle påståendet vara falsifierat. Att elefanter INTE kan flyga betyder att påståendet är sant tills vidare.

Falsk dikotomi - Ett argumentationsfel. En dikotomi är något som delats upp i två delar. Att den är falsk brukar betyda att det egentligen finns fler delar, men att man inte låtsas om dem. Exempel: "Antingen tycker du om lakritssås eller kolasås", när man egentligen kan avsky dem bägge två, men gilla chokladsås.

Halmgubbe - Från engelskans "Straw man", ett argument som riktas mot en påhittad åsikt istället för det som faktiskt har hävdats. Exempelvis: "Jag tycker om glass" som besvaras med "Alla vet att choklad är äckligt, du har helt enkelt fel".

Hen - Ett könsneutralt pronomen som kan betyda han eller hon när man inte vet eller inte bryr sig om personen man talar om är man eller kvinna. "Den" fungerar också.

Hypotes - En idé om hur någonting fungerar som inte ännu har testats och visat sig stämma. Ännu. Hypotesen är grundad i observation men saknar ännu tillräckligt mycket evidens för att kallas teori. Den kan också väldigt snabbt omkullkastas om den misslyckas med att förutsäga något.

Kausalitet - Att orsaka. Om solen får jorden att bli varmare så har värmen ett orsakssamband med solen. Solen är värmens orsak. Det kan vara mycket svårt att reda ut vad som orsakar vad, speciellt om det finns okända saker som kan förklara det man observerar. Bör ej blandas ihop med korrelation.

Kognitiv Dissonans - En obehaglig känsla vi upplever när vi har två bestämda uppfattningar som egentligen går emot varandra. Enligt psykologisk teori vill vi helst undvika sådana situationer, så vi hittar på lite olika sätt att handskas med det. När räven säger att rönnbären är sura, trots att han nyss ville ha dem men upptäcker att han inte kan komma åt, är det ett exempel.

Korrelation - Samvariation, att två saker ökar och minskar tillsammans. Ibland med viss fördröjning eller skillnad i hur mycket de förändras. Till exempel kommer det fler blommor när det är varmt, men det kan bero på att det finns mer sol då, vilket får blommorna att öppna sig och temperaturen att stiga. Det finns alltså en korrelation mellan blommorna och värmen, men det är inte säkert att det ena orsakar det andra. Bör ej blandas ihop med kausalitet.

Källkritik - Konsten att fråga vem det är som hävdar något och varför. Kan sammanfattas som "Fundera på vem källan är". Ursprungligen väldigt viktigt i historieforskning, där källor behövde identifieras, man behövde reda ut när texten egentligen skrevs, vilka intressen (tendenser) författaren hade, om olika källor var beroende av varandra och hur författaren har valt ut de källor som hen i sin tur har som underlag för sina påståenden.

Occams rakkniv - En princip som betyder att om man har två förklaringar som båda förklarar lika mycket, så är oftast den enklare förklaringen sann. Det är inte någon naturlag, men den är oftast sann. För varje nytt steg som en förklaring får, blir den mer osannolik. Uttrycktes ursprungligen som "saker får ej multipliceras mer än nödvändigt", men det låter inte lika enkelt.

Bild av en rakkniv

Observation - Att se eller dokumentera något, oftast en händelse, i så stor detalj som möjligt så att man kan bygga en hypotes av vad som händer.

Proto- - Ett prefix, inledning av ord som betyder "Först-" eller att det man talar om kom före vad ordet hade betytt i ensamhet. Protovetenskap är alltså den första vetenskapen, som kom före det vi idag kallar vetenskap. Protopunk är den musik som slutligen ledde till 80-talets punk. Vid tillfället den spelades hette det inte ens punk ännu.

Skepticism - I sin lösaste betydelse, att inte döma förrän man får mer information; att vara oövertygad. Kan även betyda att man är kritisk eller ifrågasättande, i vardagstal.

Strata - Lager, uppdelning. Inom geologi och arkeologi är strata ett lager av material som skiljer sig från det som ligger ovanpå och under, till exempel lämningar efter istider eller bebyggelse. Inom statistik är det när resultaten går att dela upp i tydliga grupper istället för en jämn kurva från en punkt till en annan. Exempel: Finns det verkligen tydliga "underklass, medelklass och överklass" i Sverige, eller flyter de ihop med varandra? Om statistiken inte visar på någon tydlig skillnad, kan man säga att påståenden om att det finns ändå, är en "stratifiering", alltså ett försök att skapa lager och uppdelningar.

400px-Dictionary_through_lens.jpg

Teism - Att tro på gud eller gudar vilka som helst. Nästan alla religioner är teistiska, för att de har gudar. Det går att vara teistisk och agnostisk samtidigt, för att man tror på gud men inte tror att det går att veta säkert om gud finns.

Teori - Vad alla hypoteser vill växa upp och bli. Inom vetenskapen är teorier mycket väl testade förklaringar av hur en händelse går till eller vad som orsakar ett fenomen. Det är alltså något ganska annorlunda än det vi kallar "teori" i vardagstal.

Teorem - Matematikens motsvarighet till teori. Teoremet är bevisat av andra teorem och axiom och är sant.

Tro - Kan betyda två helt olika saker. Dels kan vi tro att det kommer att regna senare idag, vilket är en ganska vag uppfattning om något som har ganska låg chans att inträffa, eller som vi är ganska osäkra på. Dels kan det vara något som man är fullständigt övertygad om trots att man inte har något evidens för det, annat än att man vill tro det eller har växt upp med traditionen.

Troende - Någon som tror, eller för vem det är väldigt viktigt med vissa uppfattningar som saknar evidens. Det kan handla om religiöst troende som tror på en religion eller gud, eller om människor som är övertygade om att andar och spöken är på riktigt, eller att övernaturliga fenomen är verkliga. Tro är oftast väldigt personlig och förknippat med den egna personligheten. Att därför ifrågasätta tron kan tolkas som ett personangrepp.

Tu coque - Argumentationsfel som betyder "Du också". Vi har alla hört flera varianter av detta påstående som kan användas som ett sätt att undvika frågan och anklaga någon för ett fel, istället för att bemöta argumenten som tas upp. Bara för att någon GÖR fel, betyder inte att vad de säger också är fel. Exempel: "Kasta inte sten i glashus", "Sopa rent framför din egen dörr", "Huru kommer det till, att du ser grandet i din broders öga, men icke bliver varse bjälken i ditt eget öga?", "OK jag dödade oskyldiga civila, men det gjorde ju andra sidan också!" och den odödliga klassikern "Amen du'rå!".

Vetenskap - Systematisk kunskap som kan med säkerhet förutsäga eller genomgående skapa pålitliga resultat. "Systematisk" betyder här att det finns ett system för hur man kommer fram till resultaten och pålitlig, att det går att vara mycket säker på resultatet.

Vetenskapliga metoden, den - En upprepning av de fyra stegen Observation av fenomen, Hypoteser av vad det kan vara, Förutsägelser av vad hypotesen betyder och Experiment som visar om förutsägelserna och därmed hypotesen stämmer.  Se något, skapa en idé av hur det funkar, förutsäg vilka resultat din idé skulle ha om den stämmer, och testa om du hade rätt. Om du har rätt - gör om det. Om du hade fel - skapa en ny idé.

Vetenskaplig skepticism - Att ifrågasätta påståenden genom att utsätta dem för systematisk granskning och undersökning, med den vetenskapliga metoden.

Wikipedia - Ett öppet och fritt uppslagsverk på nätet som kan redigeras av vem som helst som inte lyckats bli utsparkad från sajten. Trots att detta kan verka opålitligt är innehållet på Wikipedia väldigt ofta rätt, tack vare att sajten har tydliga regler för hur en artikel skall se ut. Eftersom så väldigt många människor sammarbetar om att skriva sajten, rättas också fel som kommer upp väldigt fort. Det är alltså lätt att sabotera Wikipedia, men mycket svårt att få sabotaget att stå kvar någon längre tid. På wikipedia kan du alltid ta reda på vem som skrev en viss bit av texten genom att titta i historiken och bra artiklar har alltid gott om källor som du kan granska.

Upprepning - Inte bara tjat, utan också situationen där en grupp forskare försöker upprepa ett experiment som  andra redan har försökt. Om flera, separata grupper får samma resultat när de utför samma experiment, blir en hypotes också styrkt, alltså mer trovärdig.

Anmäl
2010-08-21 18:23 #1 av: SkepticTank

Angående agnosticism bör det kanske tilläggas att Huxleys ursprunliga definition var att det inte går att uttala sig om det "ovetbara".

I fallet gud skulle det då betyda att det inte går att veta om gud finns eller ej.

Anmäl
2010-08-21 18:30 #2 av: piotrr

Det som kallas "stark agnosticism" idag. Jag hade ursprungligen en längre text för såväl ateism, teism och agnosticism, men lyckades radera hela inlägget genom att lämna sidan... och inte ens i Opera fanns texten i ett RTF-fönster kvar när jag gick tillbaka. :(

Jag skall bättra på dem, men vill hålla dem ganska korta.

Alternativa källor vore tacksamt, svenska Wikipedia har ofta väldigt korta sidor.

Anmäl
2010-08-22 04:05 #3 av: Pallasita

retorik

ad hominem

straw man/halmgubbe

falsk dikotomi

tu coque

ad hoc

källkritik

wikipedia

belägg

teori

hypotes

korrelation

kausalitet

sannolikhetslära vs statistik

signifikans

Anmäl
2010-08-22 04:10 #4 av: piotrr

Ooohooo. :)

Anmäl
2010-08-22 04:16 #5 av: anundi

#3

Jag har hört att det kommer en bok i dagarna här som förklarar mycket av det där på ett ganska lättförståeligt sätt! (Fast det hjälper ju inte här på sajten...)

Annars vill jag faktiskt slå på egen trumma och tipsa om en liten kort introduktion till logiska felslut och argumentationsfel.

Del 1 finnes här.

Anmäl
2010-08-22 04:19 #6 av: Pallasita

Ursäkta, Per. Inte meningen att hetsa upp dig på det där viset.

Anmäl
2010-09-07 16:31 #7 av: DarkAngel

Måste bara fråga.

Ordet felslut kommer upp då och då i trådarna. Vad är det som menas då? Vad betyder det?

DA

Anmäl
2010-09-07 17:04 #8 av: anundi

#7

Titta på inlägg #5. Eller spana efter ordet "argumentationsfel" i ordlistan. De två orden används synonymt ibland.

 

Jag länkade till en högst informell introduktion till ämnet, med några av de vanligaste felsluten. Det är, kort och gott, ett argument som inte håller rent logiskt. (Eller som inte nödvändigtvis gör det).

Som detta: Jag drack kaffe nyss. En timme senare fick jag ont i magen. Alltså var det kaffets fel. (Det kallas "post hoc, ergo propter hoc", eller "Efter det, därför på grund av det").

 

Anmäl
2010-09-07 18:37 #9 av: DarkAngel

Tack anundi. Nu förstår jag bättre.

 

Anmäl
2010-09-08 01:29 #10 av: anundi

Inga problem!

Fråga ska man, annars dör man, ändå.

Anmäl
2010-09-08 17:13 #11 av: chik

Det känns tungt o behöva kunna så här många olika ord.Många som jag aldrig har hör om.

ja!!!Så utbildad är jag..

Men värden går inte under.Får la lära mig efter hand...

Lena.P är jag i verkliga livet.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.