Härskartekniker
Vad är de och vad har de med dig att göra?
Den norske socialpsykologen Berit Åhs formulerade 1976 en lista på beteenden som människor använder mot varandra för att undertrycka och förhindra andra människor att utöva makt. Dessa kallade hon härskartekniker. Redan på 80-talet kom begreppet till Sverige och härskarteknikerna citeras ofta som de metoder med vilka kvinnor och andra negativt särbehandlade grupper förhindras att påverka sin egen situation.
Berit Åhs fem ursprungliga härskartekniker är:
- Osynliggörande som betyder att man låtsas som att du inte finns eller inte spelar roll. Att vägra tala med dig i ett grupp, att tala direkt till andra, men inte dig. Om andra tar upp sådant som du har sagt, men utan att nämna att det var du som sade det, så får det dig att känna som att du inte ens är med i gruppen. Det är meningen.
- Förlöjligande känner ni redan till. Det betyder att om någon säger något seriöst och du svarar seriöst, men får en oseriös kommentar tillbaka så kan det vara ett tecken på att någon försöker få dig att verka löjlig. Varför? För att löjliga människor inte verkar lika hotfulla. Varje skämt är inte förlöjligande dock - det är skillnad på att skratta ÅT och att skratta MED, eller hur?
- Undanhållande av information är lömskt, för att man ofta inte vet att man behöver informationen. Kanske tror du att du borde veta vad det är du skall göra, eftersom du får kritik för att du inte gjort det. Eller också är det någon som vet vad du behöver, men som inte säger det, och hur skall du då kunna veta det? Det viktiga här är att förstå att det inte kan vara på ditt ansvar att veta vad du borde veta - någon måste givetvis berätta vilka krav och förväntningar som finns, så att du kan anpassa dig. Folk som säger "Det borde du veta!" utan att säga VAD det är du borde veta, är ett klassiskt, fruktansvärt exempel.
- Dubbelbestraffning är kort och gott vad Bart Simpson säger i The Simpsons: Damned if you do, damned if you don't. Ungefär att det spelar ingen roll vad du gör, någon kommer att kritisera dig ändå. Om du är noga med vad du gör kan någon säga att du är för långsam. Om du är snabb på det du gör kan de istället säga att du är slarvig. Poängen här är att de VILL kritisera dig. De VILL bestraffa dig. De VILL få dig att känna dig värdelös och det beror inte på vad du gör eller hur bra du gör det. Det är inte ditt fel.
- Påförande av skuld och skam är nog min personliga hatfavorit. Om undanhållande av information var lömsk så är påförandet av skam som en rysk atomubåt i toaletten. För tänk efter själv, visst känns skam precis som om den kom inifrån dig själv? Visst är det svårt att tänka sig att någon annan skulle kunna FÅ dig att känna dig på det sättet. Men det gör de. Detta är egentligen resultatet av alla de tidigare teknikerna, för om du nu inte har fått informationen du borde ha fått så kan någon elaking alltid säga att du borde ha tagit reda på informationen själv. De vill att du skall skämmas för något du har gjort. Till slut lyckas de, speciellt om du inte vet att det är en härskarteknik de håller på med.
I sin bok "The five master suppression techniques" utökade Åhs listan med två ytterligare tekniker: Objektifiering och våld eller hot om våld.
- Objektifiering innebär att de som försöker undertrycka dig kommenterar ditt utseende, din klädsel eller andra yttre attribut trots att det inte har något med saken att göra. Eller just för att det inte har något med saken att göra. De gör detta hellre än att ta dig på allvar, lyssna på vad du säger eller bedöma dig efter vad du gör. De gör det för att de inte ens vill ta dig på allvar.
- Våld och hot om våld är extremt effektivt, till och med när det inte är sagt rakt ut. Tanken på att personen du försöker argumentera med skulle kunna banka in skallen på dig, eller "slå dig på käften", är ett väldigt praktiskt sätt för dem att få tyst på dig. De behöver inte ens följa upp hotet, så fort du blir tyst och medgörlig har de fått som de ville.
Berit Åhs formulerade härskarteknikerna när hon observerade dem hos män och själv provade att använda dem. När hon började imitera männens beteende upptäckte hon också att det blev lättare att få gehör inom gruppen. Trots det menar jag att Berit Åhs upptäckt - formuleringen av något som funnits länge - har stor användning för att förstå maktstrukturerna i många situationer, inte bara mellan kvinnor och män utan överallt där en grupp har makt, inflytande över andra, och den gruppen försöker behålla makten.
Själv hade jag hört talas om härskarteknikerna redan i slutet av åttiotalet när jag var mycket ung. Fast personen jag hörde talas om dem ifrån var nog inte det bästa exemplet. En arg, aggressiv kommunist var det, som använde Åhs härskartekniker som argument för att kommunismen var rätt och kapitalismen var fel, för att kapitalister... ja, jag hängde faktiskt inte med. Så mitt första intryck var väldigt skevt.
Det var först när jag för några år sedan såg en text från Empowerment-Nätverket vid Stockholms Universitet om hur man kan bemöta och motarbeta härskarteknikerna, som jag verkligen fastnade för vad teknikerna innebär. Deras text heter ”Bekräftartekniker och motstrategier - sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat.” och publicerades första gången 2004. Jag rekommenderar den starkt.
När man börjar uppmärksamma härskartekniker kan man se dem i många olika sammanhang. Det kan bli lockande att anklaga andra människor för att använda härskartekniker när de istället för att argumentera, övertyga eller lyssna på andra, väljer att använda personangrepp, förminskning och mobbning för att få sin vilja igenom.
Frågan är var gränsen går. Berit Åhs menade först och främst könsmaktsförhållanden där män håller kvinnor utanför maktpositioner, men var också öppen för att härskarteknikerna används mellan andra grupper.
Oavsett om vi kallar förolämpningar för härskartekniker eller inte menar jag att det viktiga är att förolämpningar och härskartekniker båda är argumentation som inte övertygar. Om du låter dig luras av härskartekniker eller förolämpningar kan du mycket lättare luras att tro sådant som inte är sant. Så genomskåda härskarteknikerna, för både rationalitetens och jämställdhetens skull.
Källor:
- Empowerment-Nätverket vid Stockholms Universitet, ”Bekräftartekniker och motstrategier - sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat.” (2004)
- Maria Andrén, Så hanterar du skitsnacket. Chef., (2008)
[Bilden föreställer en hackkyckling, fågeln längst ner i hönors primitiva hierarki där en höna blir mest utsatt för våld, vilket får resten att känna sig desto malligare. Upphovsrätten tillhör användaren VanTucky på Wikimedia Commons och går under Creative Commons Attribution 1.0 Generic]
!
![Avatar för [TidaliumPelo]](http://ifokus-assets.se/245d0cc4d8923ec591ec408a69de8e51/images-4_thumb-64x64.jpg?thumb=64x64&source=http%3A%2F%2Fuploads.ifokus.se%2Fuploads%2Fc9f%2Fc9f252e7ba51a41c085bb9ee83fc9a77%2Fimages-4.jpg)
![Avatar för [MargaretaA]](http://ifokus-assets.se/9e9b8dcffb1d2a8adbda374db7e07008/kopia-av-manen-news-200_thumb-64x64.jpg?thumb=64x64&source=http%3A%2F%2Fuploads.ifokus.se%2Fuploads%2F6b1%2F6b1a92adfdaca3c41537fd77ad523d5b%2Fkopia-av-manen-news-200.jpg)
